Från Sandby till Lund

En gång för länge sedan kunde man ta tåget från Södra Sandby till Lund - Lund-Revinge järnväg (mellan Lund och Harlösa) byggdes 1905 och persontrafiken lades ner 1939. Nästan omedelbart revs spåren upp på sträckan S Sandby - Revinge och ersattes med Sveriges snabbaste landsväg där Joakim Bonnier satte hastighetsrekord med bil 1960. Sträckan Revinge-Harlösa behölls för militära ändamål, av delen mellan Lund och Sandby trafikerades Lund - Hardeberga med tåg från stenkrossen i Hardeberga ända till början av 1960-talet. Sedan låg spåret kvar hela sextiotalet men sedan gjordes det om till gång- och cykelbana mellan Lund och Södra Sandby, till glädje för vandrare och cyklister. En segsliten konflikt om spåret skulle asfalteras eller ej, avgjordes till slut till förmån för asfaltvännerna.

Denna vårdag vandrar jag hemifrån de cirka 11 km till Lunds C.
Redan vid Hardeberga station - när en tredjedel av vägen tillryggalagts - skymtar man nu bebyggelsen i Lunds utkanter. För bara något år sedan måste man helt till Linero innan Lund anades. Topografin gör sitt till.





Halvvägs till Lund passerar spåret under landsvägen. Några tidigare kolleger till mig som också bodde i Sandby brukade cykla till jobbet varje dag och retade sig på att belysningen i undergången aldrig fungerade på de mörka vintermorgnarna och -kvällarna. Så de cyklade dit med stege, skruvmejslar och några lampor de trodde skulle passa. Det visade sig att lampan bara är en attrapp - inga ledningar var framdragna.



Här passerar stråket på en bro över motorväg E22. Ursprungligen en järnvägsbro som med åren blev rostig och ersattes med en ny för en tid sedan.







Bilder från miljön kring bron över motorvägen, dels från i år, dels från 1955.








På söder i Lund har man byggt dessa bastanta höghus, kallade "Lunna töser", som pendang till Lunna pågar, som är de båda domkyrkotornen.








Bevis på att detta en gång var en järnväg.