Vårpromenad i närområdet

Min vårpromenad höll sig inom triangeln med hörn i Södra Sandby, Dalby och Hällestad. I Dalby fälad Nr 5 kommer nu Sankt Pers nycklar som vårens första orkidé.

Prunus-arterna blommar nu, slån, plommon, körsbär.

 Backsipporna är snart överblommade och man kan se kala blomställningar.

Kreaturen börjar släppas ut.

 Bokarna börjar nu också lövas, främst är det de unga träden som har bråttom, de gamla väntar någon vecka till.

Våren i Fågelsång.

 Jag tog idag, fredag, en av mina vanliga rundor genom Fågelsång (Södra Sandby) för att se hur långt våren avancerat. Redan efter de första trappstegen ner i reservatet möttes jag av blommande vitsippor.

 Jag fortsatte längs Sularpsbäcken uppströms och fick till min förvåning se flera grupper av vätteros, som annars inte alls är så tidiga. Fortsatte stigen vidare, försökte upptäcka scharlakansvårskål, som inte visat sig här i Fågelsång på ett par år nu.

 På väg upp mot kullen där blåsipporna brukar hålla till fick jag syn på en grupp hålnunneört, som var på väg att slå ut. Också tidigt. Men några blåsippor såg jag till att börja med inte fast jag tittade runt.

 Jag såg dock en liten vit svamp som jag bestämde till en blek variant av toffelskräling. Och, när jag reste mig upp fick jag se dennna grupp av blåsippor. Jag hoppas de blir fler, förra året var de sorgligt fåtaliga, men det berodde nog på torkan 2018. Nu får de chansen att komma igång igen.

 Och till ytterligare förnöjelse: på återvägen fick jag syn på scharlakansskålen. Visserligen bara en och ganska liten men den var där. Den syntes inte på vägen dit.

Svampar på juldagen

Efter att vi haft en vit jul i två dagar (lillejulafton och julafton) återkom hösten på juldagen och jag begav mig ut i skogliga omgivningar.

 I Linnebjär fann jag lysticka på Prunus. Lite ljus men jag kollade vid hemkomsten att den färgades lila med kaliumhydroxid.  Enda alternativet skulle vara saffransticka, som bara växer på gamla ekar.

 Gullkrösen förekom ymnigt i Dalby Söderskog i det milda fuktiga vädret ...

... och det gjorde också vinter(nagel)skivlingen.

Hemma i trädgården i Sandby fann jag judasöra på berberis.

November i Skåne

 November började med blå himmel, sol och vackra höstfärger, som här från Knivsås mellan Dalby och Veberöd.

I bokskogen växte rutbläcksvamp, en karaktärsart för Skåne. Den ingår i loggan för Puggehatten (Skånes mykologiska förening).

I Linnebjär strax utanför Södra Sandby hittade jag bävermussling på en boklåga. Det var tio år sedan jag sist fann den på samma låga. Den anses mycket sällsynt. Den har brännande skarp smak.

 I Skrylleområdet, också nära Södra Sandby, hittade jag klyvblad. Det är annars en vanlig svamp men det är sällan man ser den med en pälsmössa liknande denna.

 Dagens bild från Fylan (Nyvångsskogen i Fyledalen). Två rådjur lyssnar när jag försöker vissla på dem.

Februarivinter i Södra Sandby

 Från Röglebäcken, Fågelsång, Södra Sandby. Vi har fått lite vinter nu men den varar nog inte så länge.

November i Linnebjär

Vi är framme i november, min favoritmånad, när naturen förbereder sig för vintervilan och de flesta löven har fallit. Hösthetsen har avtagit och ännu måste man inte tackla julen.

 Dimman gör sitt till för att göra landskapet mjukare och mer trolskt och ljuset är svagare.

Jag besökte Linnebjär, ett lövskogsområde utanför Södra Sandby. Ganska folktomt en vardag på senhösten.

 Skinnsvamparna framträder som mest tydliga nu, när grönskan har försvunnit och innan nattfrosten har slagit till på allvar.

 Sammetsskinnen är färggranna. Det fuktiga vädret gör att man ser trådarna från spindelväven och små vattendroppar på dem.

 Ett välutvecklat nät.

Här i närbild.

Ängssvampar

 Nu tänkte jag visa några bilder på ängssvampar, de flesta funna i betesmarker i Måryd vid Södra Sandby.

 Papegojvaxskivling (Hygrocybe psittacina), ganska vanlig och mycket variabel. Slemmig på både hatt och fot.

 Sepiavaxskivling (Hygrocybe ovina), sällsynt och krävande.

 Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea), tämligen allmän på ogödslade betesmarker.

Praktvaxskivling (Hygrocybe splendidissima), mindre allmän på ogödslade betesmarker.

Kantarellvaxskivling (Hygrocybe cantharellus), liten och med nedlöpande skivor (som en kantarell)

Mönjevaxskivling (Hygrocybe miniata)

Körsbärsdalen 2

 Vi tog en ny promenad i Körsbärsdalen vid Veberöd en dryg vecka efter den förra och nu blommar körsbärsträden vackert.

 Här ser man ner över själva dalen.

 I Skytteskogen vid Södra Sandby har ramslöken börjat blomma. De flesta har bara knoppar men några enstaka har slagit ut.

 Vitplister fanns också, vilka vi stötte på under letandet efter brännnässlor till nässelsoppa.

Gulplister både vid Veberöd och Sandby.

Abusadalen

 Tillsammans med medlemmar i Lunds Naturskyddsförening tog jag naturbussen till Gryteskog, som ligger vid en smal markväg mellan T Hällestad och S Sandby. Målet var att leta upp en stor vresbok, som 1928 donerats till Skånes Naturskyddsförening.

 Längs vägen fanns alm med ätliga frukter.

 Många fjärilar var i farten, förutom vanliga nässelfjärilar och citronfjärilar, denna aurorafjäril (Anthocharis cardamines).

 Vi kom ut på stora landsvägen mellan Tvedöra och S Sandby och studerade lavar på träden, t ex denna vägglav (Xanthoria parietina).

 Strax före Lilla Abusa gård vände vi upp i skogen och fann denna magifika vresbok, som vi identifierade som den som donerats till föreningen 1928.

 Dock - när jag kom hem studerade jag årsskriften Skånes Natur 1928 där denna donation omnämns. Där fanns också en bild på boken, som här kallas paraplybok, och jag blev väldigt osäker på om detta verkligen är samma bok som vi såg. Nåja, det gör ju detsamma, vår bok var mycket vackrare.

 På återvägen kunde vi iaktta storfläckig pärlemorfjäril (Issoria lathonia),

 som hade vänligheten att vändra andra sidan till, så den kunde fotograferas från två håll.

Sommarsvampar

 Vädret har gjort att det börjar komma fram en del svampar. Än så länge ser man dem mest i urbana miljöer, parker och trädgårdar, medan det tills vidare fortfarande är ont om svamp i skogen, åtminstone här i Skåne.

 I en hasselhäck, helt nära där jag bor i Sandby, hittade jag en hel massa lömsk flugsvamp, som anses vara den giftigaste svampen vi har.

 Dessutom denna, som kanske är en vit variant av lömsk flugsvamp, eller är det vit flugsvamp, som är nästan lika giftig som den lömska.

 Här nära Ericssons anläggning i norra delen av Lund växte en hel del vit åkersskivling, som inte anses ätlig, men nog är helt ofarlig i alla fall.

 I Alnarpsparken fann jag denna enstaka gaffelkremla, som är en god matsvamp. Dessutom fanns en del skarpa, oätliga kremlor.

 I Tunaparken i Lund fann jag rätt mycket blodsopp. Många var för gamla, men denna var på gränsen att det kunde löna sig att plocka den för att äta.