Mykologivecka i Västergötland

I förra veckan (15 - 20 september) deltog jag i mykologiveckan i Väsergötland, anordnad av Sveriges Mykologiska förening. Under fem dagar genomsökte vi ett antal utflyktsmål, indelade i fyra grupper.

 Första dagen besökte jag en ekhage benämnd Brunsbo ängar. Vi möttes av en speciellt utsedd välkomstkommitté.

 Det var framför allt gott om spindelskivlingar i hagen, mer eller mindre svårbestämda. Denna utnämnde vi till ekspindling (Cortinarius balteatocumatilis).

 Blodsoppen var enklare att bestämma, tills vi fick veta att den numera är delad i två arter.

 Vi besökte också barrskogar, både magra sådana och kalkbarrskogar. Här fotograferade jag en gullnavling, en svamp som ibland förväxlas med trattkantarell.

 Vi fick också en demonstration av tryffelsök med hund. Det här exemplaret är en hjorttryffel, som bestämdes till Elaphomyces barrioi (närstående Elaphomyces muricatus). Den luktade mycket kraftigt och hunden ville gärna äta upp den. Lukten (och därmed smaken) är dock inte attraktiv för människor.

På Jonsbols alvar fann vi slöjröksvamp (Lycoperdon mammiforme), ganska sällsynt och kalkgynnad.

 Vi besökte också Munkängarna på Kinnekulle, en känd lokal som hyser många sällsynta och intressanta arter av växter och svampar

 Här fann vi en jättestor bläcksvamp, lundbläcksvamp (Coprinopsis insignis).

Sommarsvampar kring Lund

 Generellt sett är det inte mycket svamp i markerna nu, eftersom det har varit mycket varmt och torrt.
Men lite kan man hitta, både inne i Lund (Tunaparken) och i Skrylleområdet vid Södra Sandby. Det är mest vedsvampar (som tickor) men också några markväxande.

 I Tunaparken är hartsticka ganska vanlig på de gamla bokarna. Den är en ganska aggresiv vitrötare men är samtidigt rödlistad. Det föreligger alltså en konflikt mellan att bevara svampen och att bevara gamla bokar i Lunds parker. Parkarbetarna har tidigare avlägsnat gamla fruktkroppar i ett fåfängt hopp att angreppet då ska upphöra, men när jag besökte parken var det gott om ny unga svampar.

 Här var också en del blodsopp, dels gamla halvruttna fruktkroppar som var för gamla att äta. dels nya småttingar på gång.

 Vid motionsspåren i Skrylleområdet växer lackticka på flera ställen. Det är en vacker svamp, fast just nu finns här också antingen mycket gamla eller mycket små och unga fruktkroppar. De växer alla på gamla stubbar och utgör alltså inget hot mot skogen eller motionärerna.

 På en gammal nedbruten boklåga växte hjulbrosking.

Och i år har det varit gott om lysticka, särskilt här i Skrylle. Den fanns i mängder här på flera lågor. Lystickan är en utmärkt färgsvamp, som färgar ullgarn rött eller lila.

 Matsvamp till sist: kantkremla fanns det gott om och den var ung och fräsch. En del andra lite äldre kremlor tål regn dåligt och ser vissna och gamla ut.

Sommarsvampar

 Vädret har gjort att det börjar komma fram en del svampar. Än så länge ser man dem mest i urbana miljöer, parker och trädgårdar, medan det tills vidare fortfarande är ont om svamp i skogen, åtminstone här i Skåne.

 I en hasselhäck, helt nära där jag bor i Sandby, hittade jag en hel massa lömsk flugsvamp, som anses vara den giftigaste svampen vi har.

 Dessutom denna, som kanske är en vit variant av lömsk flugsvamp, eller är det vit flugsvamp, som är nästan lika giftig som den lömska.

 Här nära Ericssons anläggning i norra delen av Lund växte en hel del vit åkersskivling, som inte anses ätlig, men nog är helt ofarlig i alla fall.

 I Alnarpsparken fann jag denna enstaka gaffelkremla, som är en god matsvamp. Dessutom fanns en del skarpa, oätliga kremlor.

 I Tunaparken i Lund fann jag rätt mycket blodsopp. Många var för gamla, men denna var på gränsen att det kunde löna sig att plocka den för att äta.

Svampsommar

Man kan utnyttja Skånetrafikens sommarkort också till att ge sig ut i naturen och plocka svamp, så en dag mitt i veckan tog vi svampkorgen under armen och gav oss ut med tåg och buss till Tjörnarp och gick runt Tjörnarpasjön.





En hel del svamp fann vi, bland annat blodsopp, som avbildas på bilden bredvid. Blodsopp är en utmärkt matsvamp, fast och köttig och mycket mat per svamp.






Utanför kyrkogården fanns en hel massa finluden stensopp, som är en variant av karljohan, lite blekare, växer i ädellövskog och kommer tidigare på säsongen. Smakar lika bra som vanlig karljohanssvamp.





Söndagen begav vi oss till bokskogen i Härsnäs på Söderåsen mellan Röstånga och Skäralid.







Härsnäsdammarna är, efter vad jag tror, inte "naturliga" utan anlagda. För någon vinter sedan var de helt torrlagda men nu är det vatten i dem igen.






Här var det mycket gott om blodsopp, några karljohan och brunsopp, men framför allt mycket kremlor. Bilden visar violfotskremla, en fast och mycket god kremla. På grund av regnet var kremlorna mycket blöta så det tog ett tag i stekpannan innan allt vatten kokat bort. Men sedan blev resultatet desto bättre.




Svamputflykten avslutades med en orgelkonsert i Torrlösa kyrka.

Från vår till försommar

Kristi Himmelsfärds dag tog vi en tur till Stenshuvuds nationalpark i det vackra vädret. Stenshuvud har inte mindre än tre huvuden och här begrundar vi utsikten söderut från det östra huvudet.





Vid vandringen längs stigen på den östra sidan fanns flera märkliga stenformationer. Denna ser ut som en mindre replik av en sten från Påskön.






Jättens port ut mot Östersjön och Hanöbukten.








På orkidéängen nedanför naturum fanns åtskilligt av ängsnycklar och Sankt Pers nycklar tillsammans med annan blomprakt.







En annan dag och ett annat vatten: Kattegatt, utsikt från höjden ovanför Tisvilde i Nordsjælland.







I Tisvilde fanns Helene grav, en medeltida vallfartsplats. Vem som verkligen ligger begravd här är oklart. "Helene" har blandats ihop med den svenska Elin av Skövde men hon kan knappast vara begravd både i Skövde och i Tisvildeleje. Enligt beskrivningen på plats är detta nu en "skånsk pige" som blivit mördad, och kroppen ilandfluten vid Tisvilde.




Under söndagen, på betesmarken Risen vid Genarp fann vi rödkämpe.











och i den torra delen grön sandjägare. Jämfört med bilden i insketsboken hade denna sandjägare ytterligare en led i den långa kroppen. Vid närmare studium visade det sig att det är två individer på bilden, som uppenbarligen är upptagna med parning.




I den fuktiga delen fanns kärrspira








Också i Risen fanns nu gott om orkidéer, majnycklar och ängsnycklar.







I Häckeberga naturreservat tog svampsäsongen en försiktig början med små fruktkroppar av blodsopp.







Slutligen söndag kväll i Silvåkra med naturnatt med naturskyddsförenigen: grodor, nattfjärilar och trollsländelarver.