Vitskråp på gång

 Knoppar av vitskråp är nu synliga i Fågelsång (Södra Sandby). Så det är hopp om en vår nästa år också.

Lund lyser

Den 30 november skingras mörkret med levande ljus och en mänsklig kedja av facklor.

 Dessutom fick vi sång av Spontankören på Bantorget. 

Detta i motsättning till 1990-talet då 30 november var ondskans dag då figurer med grumliga politiska åsikter ställde till bråk och oro i Lund genom ett missriktat försök att hylla Karl XII. Idag gick allt stilla och värdigt till. Fackeltåget organiserades av IM (Individuell Människohjälp) och gick från Bantorget till domkyrkan.

Nordatlantens Brygge och Farao på Glyptoteket

 Så här i slutet av november innan jultrafiken gick igång på allvar begav jag mig över Öresund för att bese två pågående utställningar i Köpenhamn. Först Nordatlantens Brygge.

 Här visades utställningar av två isländska konstnärer. Först Kristín Gunnlaugsdóttir med sina ganska mörka, beslöjade kvinnoporträtt vars skönhet inte är av traditionellt slag.

 På andra våningen visades verk av Margrét Jónsdóttir - keramiska verk i mörka färger och som gav intryck av förfall. Okonventionella och fascinerande.

 Från Nordatlantens Brygge kommer man nu över den ganska nybyggda Inderhavnsbroen direkt till Nyhavn. Jag promenerade längs parallellgator till Strøget till Glyptoteket.

 Glyptotekets utställning Farao: Magtens ansigt var hopssmlad av lån från olika museer runt om i världen, bland annat Metropolitan Museum of Modern Art i New York, också Medelhavsmuseet i Stockholm.

Beskrivning av utställningen finns här:
https://www.glyptoteket.dk/udstilling/farao-magtens-ansigt/

 Hemresan är nu betydligt smidigare än för bara ett halvår sedan. Den särskilda id-kontrollen i Kastrup är avskaffad och nu återstår bara gränskontrollen i Hyllie. Den gick relativt snabbt och man kunde sitta kvar på tåget.

November i Linnebjär

Vi är framme i november, min favoritmånad, när naturen förbereder sig för vintervilan och de flesta löven har fallit. Hösthetsen har avtagit och ännu måste man inte tackla julen.

 Dimman gör sitt till för att göra landskapet mjukare och mer trolskt och ljuset är svagare.

Jag besökte Linnebjär, ett lövskogsområde utanför Södra Sandby. Ganska folktomt en vardag på senhösten.

 Skinnsvamparna framträder som mest tydliga nu, när grönskan har försvunnit och innan nattfrosten har slagit till på allvar.

 Sammetsskinnen är färggranna. Det fuktiga vädret gör att man ser trådarna från spindelväven och små vattendroppar på dem.

 Ett välutvecklat nät.

Här i närbild.

Malmö

I centrala Malmö en kväll efter regnet

Friseboda

 En gråmulen dag i början på november beslöt jag mig för att trotsa vädret och bege mig österut för att se om det såg lite bättre ut på andra sidan. Hemma var det ihållande duggregn av det obehagliga slaget och det höll i sig under resan förbi Harlösa, Vollsjö och Rebbetuaröd. Men när jag passerat vattendelaren vid Gaddaröd och började nedförsbacken mot Degeberga så uphörde plötsligt regnet och ett slag tittade till och med solen fram lite. Framme vid kusten var det fortfarande molnigt men betydligt ljusare än hemma.

 Ljusa mjuka färger nere vid stranden. Vindstilla. Stenshuvud syns i bakgrunden.

På tallheden växte stora mängder motaggsvamp (Sarcodon squamosus). Alla för gamla för att ätas, men fullt användbara till att färga garn med, om man nu har det intresset.

En motaggsvamp som kryllat ihop sig lite lustigt.

 Regnvädret hotar nu att komma hit men det blir inte av så länge jag är kvar.

 Flugorna tycks gilla gul flugsvamp (Amanita gemmata). Är det därför den heter flugsvamp?

 Sedan åt jag min medhavda matsäck vid stranden. Vindstilla och helt tyst. Det enda som hördes var ett lätt vågskvalp mot stranden då och då. På hemvägen återkom regnvädret när jag passerade över vattendelaren vid Gaddaröd.

Öland

Veckan 1 - 7 oktober tillbringade jag på norra Öland, då det var mykologivecka med Sveriges Mykologiska förening och vi exkurerade över närområdet. Svamptillgången var i det närmaste enorm och jag fick personligen min lista på observerade arter utökad med ca 10 - 15 arter.

 Sandtallskogen vid Fagerrör på östkusten.

 Här var också den ena ändstationen för Böda skogsjärnväg, en ganska nyanlagd mycket smalspårig bana utlagd över tallmon utan särskild banvall. Turisttrafik under sommaren, men den hade upphört vid vårt besök. Denna bana har inget samband med den ursprungliga smalspåriga järnvägen på Öland som gick mellan Ottenby och Böda och som lades ner 1961.

 Hornsjön är en förhållandevis stor insjö i nordvästra delen av Öland och vid vackra eklundar.

 Här växte åtskilliga vackra och sällsynta svampar, t ex slottsspindelskivling (Cortinarius rufoolivaceus)

Stranden vid Trollskogen längst ut i nordöst. Fyren Långe Erik skymtar vid norra udden.

 Här ligger också vrakspillror av skonaren Swiks som förliste 1926.

 I Böda kronopark växte en av de allra vackraste svamparna: brandmusseron (Tricholoma aurantiacum) bland granarna.

 Här i kronoparken hade man fortfarande skogsbete. Bilarna körde in över en färist och parkerade inne i skogsbetesmarken där kor och tjurar strövade fritt omkring. Många av mykologerna kom från Stockholm och kände viss ängslan att vistas bland djuren. Det innebar att de hela tiden vände sig om för att kolla på flocken vid återgång till bilarna. Detta tog djuren givetvis som en invit och hela flocken följde efter oss till parkeringen och blev stående i vägen när vi skulle köra därifrån. Det innebar lite trixande att komma förbi utan att köra på tallarna eller tjuren som stod lugnt och stilla och betraktade våra förehavanden.

Ängssvampar

 Nu tänkte jag visa några bilder på ängssvampar, de flesta funna i betesmarker i Måryd vid Södra Sandby.

 Papegojvaxskivling (Hygrocybe psittacina), ganska vanlig och mycket variabel. Slemmig på både hatt och fot.

 Sepiavaxskivling (Hygrocybe ovina), sällsynt och krävande.

 Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea), tämligen allmän på ogödslade betesmarker.

Praktvaxskivling (Hygrocybe splendidissima), mindre allmän på ogödslade betesmarker.

Kantarellvaxskivling (Hygrocybe cantharellus), liten och med nedlöpande skivor (som en kantarell)

Mönjevaxskivling (Hygrocybe miniata)

Kävlinge

 En trevlig bieffekt av orgelkonserter är att man kan komma in i kyrkor som annars kan vara svårtillgängliga. Så här ser det ut i Kävlinge gamla kyrka.

Skog och sjö

 Visst är det fint att gå i skogen i grupp eller med bara en medvandrare, men ibland är det allra skönast att gå helt ensam och ta del av tystnaden och stillheten i naturen.

 Jag vandrade i onsdags en tur på Söderåsen upp mot Härsnäsdammarna och åt min lunch medan jag tittade ut över vattnet.

Några kantareller hittade jag men de var för små att plocka.

  En mycket ung fnösketicka (troligen) som ännu inte utvecklat fertilt hymenium. Notera vattendropparna.

 Sydlig sotticka, också ung fruktkropp med droppar.

 Samma ro och stillhet rådde vid Odensjön nära Röstånga. Gräsänderna på bryggan noterade kanppt min närvaro.

Lite svamprelaterat

 Några bilder från diverse svamputflykter under andra delen av augusti kommer här.

 I Skäralid på Söderåsen hittar man ibland en vacker och sällsynt fingersvamp som heter Ramaria bataillei men saknar svenskt namn.

 Här ser den ut att växa i en häxring.

 Från en exkursion med Puggehatten - Skånes mykologiska förening till Verkeån i östra Skåne.

 Här fann vi en del matsvamp, bland annat rödgul taggsvamp ...

 ... och den nära släktingen blek taggsvamp som är en bättre matsvamp.

 Från Klåveröd på sydsidan av Söderåsen en slemsvamp (myxomycet) på björnmossa.

 Röd fliugsvamp är ganska tacksam att fotografera. Också från Klåveröd.

 Stolt fjällskivling i Sandby mosse bland hästgårdarna till Flyinge.

 Från Fyledalen öster om Sjöbo: rak fingersvamp och igelkottröksvamp.