En (hittills) mild vinter

 Vintern har hittills varit mycket mild i Skåne och nästan utan någon nattfrost. Det var 8 år sedan vi hade en riktig snövinter med snö som blev liggande.

 Som vanligt deltog jag i naturskyddsföreningens utflykt till reningsdammarna vid Höje å vid slutet av julhelgen (i år 5 januari). Vädret var mulet och några plusgrader. Det ska helst vara lite kallare om man vill se mycket fåglar.

 Här ses en smådopping på väg nerifrån och till höger mot sothönan. Den liknar en unge men är en fullvuxen fågel.

 Kardvädd är en karaktärsväxt för Höje å och så här ser den ut så här års.

  Man ser alltid ett eller flera tåg på stambanan när man går här i sakta mak.

 Det var mycket gott om bläsand både i dammarna och ute på fältet.

 Någoen vecka senare besökte jag Södra Husarahagen på Romeleåsen. Här brukar det vara gott om sydlig sotticka, ofta betad av rådjur och alltså brukar man se rådjursflockar. Men lågorna har blivit för mycket nedbrutna nu och svamparna försvunnit. Alltså såg jag heller inga rådjur.

 I Fågelsång (Södra Sandby) såg jag judasöra för första gången 2007 och då bara på en plats och ganska få fruktkroppar. Nu har den expanderat och finns i riklig mängd på flera ställen.

 Vitskråpen har börjat komma, flera knoppar. Av någon anledning flyttade de på sig för ett par år sedan så det är tomt på den gamla platsen. Den upptäcktes här för första gången av den unge Linné när han var student i Lund i början av 1700-talet. Undrar var de höll till då.

Orkidéer i juni i Skåne

  I Risen, en betesmark i kanten av Genarp blommar nu ängsnycklarna (Dactylorhiza incarnata) i fuktiga lägen. Man behöver stövlar för att komma dem nära.

 Söndagen den 17 juni, som var de vilda blommornas dag, deltog vi i en exkursion till Linnebjär, ett skogsområde öster om Lund. Exkursionen arrangerades av bland andra Lunds Naturskyddsförening (LNF).

 I fuktig ängsmark växte här majnycklar (Dactylorhiza majalis). Liksom på Risen hade man god användning av stövlar.

Inne i skogen växte grönvit nattviol (Platanthera clorantha), som inte doftar lika starkt som den "riktiga" nattivolen, och särskilt inte mitt på dagen.

 Så efter några dagar återvände vi till Risen, på kvällen strax före solnedgång, och fann den "riktiga" nattviolen (Platanthera bifolia), som nu sände ut en stark, kryddliknande doft.

 Backsipporna var utblommade, men man kunde beundra de vackra fröställningarna.

Rökepipan 1 april 2012

Lunds naturskyddsförening hade idag en vandring med guide runt Rökepipans naturreservat i utkanten av Dalby.








Rökepipan består av ogödslad betesmark, som hittills varit fårabetat och är värdefullt ur biologisk synpunkt. Intressanta och ovanliga växter och insekter på våren, svampar på hösten.





Ett anslag som utförligt förklarar vad som menas med att "hålla hunden kopplad".







Blommande sälg









Backsipporna börjar slå ut i söderläge.








I fårahagen fanns många lamm.

Vandring längs Höje å

Enligt traditionen hade Lunds Naturskyddsförening ordnat en vintervandring längs Höje å den första söndagen i januari. Vadringen gick från Värpinge till Sankt Lars i utkanten av Lund.
Ett trettiotal vandrare deltog.





Vädret var soligt och ganska vindstilla och alltså mycket vackert vinterväder. Underlaget var knaggligt att gå på och tidvis mycket halt. Vi passerade reningsdammarna där vattnet var öppet och därmed mycket välbesökt av fåglar. Vi fann sångsvan, knölsvan, gräsand, brunande, kricka, smådopping m. fl.






Liksom vid de båda föregående vandringarna tog jag bilder på kardvädden, som växer här i stora bestånd.







Höje å rinner här under järnvägen Malmö - Lund, tätt trafikerad av bland annat Öresundståg.

ESS i Lund

En stor forskningsanläggning ESS (European Spallation Source) planeras att byggas nordöst om Lund i området mellan Brunnshög (Brøndshøj) och Odarslöv (Otherslev). Man ska producera neutroner genom att accelerera protoner mot ett strålmål, som enligt planerna skall utgöras av 30 (40?) ton kvicksilver (andra strålmål, som wolfram, har diskuterats men blir troligen inte aktuella.

Min åsikt om lämpligheten att placera en sådan anläggning nära Lund överensstämmer i stora drag med de synpunkter som omfattas av Lunds Naturskyddsförening.

Flertalet av Lunds kommuns politiker och ledningen för Lunds universitet understöder mycket kraftigt planerna på ESS och tenderar att bortse från miljöeffekterna. Man undviker att tala miljö genom att hänvisa till att det kommer att ske en miljöprövning när det färdiga förslaget föreligger, Finner man vid miljöprövningen att anläggningen inte uppfyller kraven, kommer anläggningen inte att byggas, försäkrar man.

Detta argument framförs alltid av förespråkarna så fort man ifrågasätter ESS. På så vis undviker man konsekvent att tala om påverkan på omgivningen och kan köra vidare utan hänsyn till miljöproblem. Detta är knappast trovärdigt; processen har gått för långt för att man ska låta en miljöprövning stoppa anläggningen.

Denna misstanke bekräftades i går torsdag då Lunds kommunpolitiker hade inbjudit till dialog med invånarna. Vissa "försiktigt kritiska" politiker antydde att ESS inte skulle gå att stoppa i det nuvarande läget. Miljöprövningen kan möjligen ändra villkoren för bygget marginellt.

Detta ser jag som ett stort problem: att man helt kan bortse från miljökonsekvenserna genom att hänvisa till en till sist kommande miljöprövning, som i den situation som då föreligger, inte kan få någon betydelse utan en enorm prestigeförlust som varken Lunds kommun, Lunds universitet eller Sverige som nation kommer att tillåta.

Vinterutflykt till Fyledalen

Lunds Naturskyddsförening anordnade en vinterutflykt till Fyledalen, för att vandra i det vackra landskapet och se på fåglar - Fyledalen brukar vara känt för rovfåglar vintertid.

Här stiger vi av bussen i Röddinge.




Första biten, fram till Röddinge idrottsplats blev det till att pulsa i djup snö. För min del gick jag sist, dels för att kunna fotografera, dels för att få vägen lite upptrampad åt mig.






Nu är vägen plogad och gruppen på cirka 25 personer pausar för att studera fågellivet, mest de vanliga småfåglarna. De rovfåglar vi fick se var ormvråk och glada, medan örnarna inte visade sig den här gången.





Här på landsvägen parallellt med den gamla järnvägen fick vi syn på en storskarv som förirrat sig inåt landet. Nej, den syns inte på bilden.






Här går vi en bit på den gamla järnvägen (Malmö - Tomelilla) vid Fylan.








Tillbaka till Röddinge kunde vi värma oss ett slag i hembygdsgården, dvs den gamla skolan, i väntan på bussen tillbaka till Lund.

Nyår 2010

Först kom snö, sedan regnade snön bort och sedan blev det kallt, ner mot - 10 grader, vilket är kallt i Skåne. I Sularpsbäcken i Fågelsång bildar istappar varierande formationer av mer eller mindre märkligt utseende.





I Helsingborg, dagen efter nyårsdagen, där det normalt är betydligt mildare än i Mellanskåne, så ock nu och här i Sofieroskogen.






Söndagen efter nyår företog Lunds naturskyddsförening (LNF) sin traditionella nyårsvandring längs Höje å från Värpinge till Sankt Lars. Åtskilligt med sjöfågel fanns att beskåda, bäst genom kikare, bland andra bläsand, brunand, gräsand, kricka, vigg, storskrak och storskarv, den sistnämnda hukande i vassen.




Längs ån finns åtskilliga bestånd av kardvädd.








De frusna dammarna har lockat en del skridskoåkare.

Vandring mellan Genarp och Kullatorpet

Söndagen den 18 januari företog STF och LNF gemensamt en vandring från Genarps idrottsplats till Kullatorpet och tillbaka.

Kullatorpet ägs av STF och upplåts åt medlemmarna mot en obetydlig avgift.





Vädret var lite kyligt och vi frös om händerna så det kändes skönt att komma fram till Kullatorpet och komma inomhus.








Här sitter vi inne i storstugan och äter vår medhavda matsäck.









Från Järnhatten hade man för några decennier sedan en vidsträckt utsikt, men sedan skogen vuxit upp så återstår inte så mycket. Dessutom var vädret disigt och dimmigt så vi hade ändå inte sett så mycket.






Vandringen fortsatte i gåsmarsch över betesmarker på Romeleåsen.








Slutligen följde vi Höje å tillbaka till Genarps idrottsplats