onsdagen den 22:e februari 2012

Islossning i Rövarekulan


Det har blivit mildare och meteorologerna antyder att våren kan vara på väg. För att följa upp så begav jag mig till Rövarekulan, ett naturreservat i mellersta Skåne, nära Löberöd.






Almanackan låg lite efter här, islossningen i Bråån var imponerande för att vara av skånska mått.







Vitskråpen är på gång med stora knoppar. Just denna knopp såg ut att ha blivit lite frostsvedd men den klarar sig nog ändå.







Här var stigen helt isbelagd och inga skyddande kanter fanns mot ån så nu vågade jag inte fortsätta promenaden längre.







Sammetsskinn fanns det gott om, en svamp som kan skifta i många olika färger.







Minnessten över ett besök av Oscar I och drottning Josephine. Jacob de la Gardie var slottsherre på Löberöd vid tiden (1836).

söndagen den 12:e februari 2012

Februarivinter


Så blev det vinter i år också med snö och kyla. Denna lördag tog vi en promenad i den lilla skogsdungen Linnebjär öster om Lund. På grund av marken och vädret var framkomligheten delvis svår och därför tog promenaden ändå drygt en timme.

Linnebjär består dels av en bokskogsdel, dels en del med blandad lövskog.





Underlaget var delvis mycket halt och isigt - vid plusgrader tar man sig fram bara med stövlar och knappt det.







Sidentickorna är fortfarande fräscha trots kölden, beroende på den mycket sega strukturen.







En nerbruten låga som färgats grön av en skålsvamp - grönskål (Chlorociboria aeruginascens) . I vanliga fall ser man bara den gröna veden men ibland ...






... som nu, så ser man fruktkroppar - små gröna skålsvampar som dock såg ganska vissna ut då de frusit och torkat i kölden.

måndagen den 30:e januari 2012

Med STF från Genarp till Kullatorpet över Romeleåsen


Sista söndagen i januari var det åter dags för den årliga vandringen med STF från Genarp till Kullatorpet på Romeleåsen och tillbaka.

Här samlas vi på parkeringen vid Genarps idrottsplats.














I början av vandringen passerade vi över Höje å och kunde beundra en nästan oändlig variation av isformationer längs åbrinken.



















Vi fortsatte vandringen genom vinterlandskapet längs delvis nya stigar.










Här ankommer vi till Kullatorpet för matrast inomhus.










Efter rasten hade solen börjat titta fram.










Återgång till Genarps idrottsplats längs en annan väg, delvis Skåneleden, delvis Unos runda.



Bitvis var det mycket halt.







När vi närmar oss Genarp har solen tittat fram igen.

fredagen den 27:e januari 2012

Vintervandring vid Vombsjön


Det tycks vara slut på det milda vintervädret i Skåne nu. Vi har haft en vecka med minusgrader men inte mycket snö.

Denna fredag tog vi oss en liten promenad på norra sidan av Vombsjön längs den gamla järnvägsbanken, en lättgången väg.
Vädret var mulet, ett par minusgrader och svag till måttlig vind.



Det fanns en hel del intressanta struktrer i isen här och var, som de här istapparna från kvistar på strandnära träd. Vombsjön själv var delvis isbelagd, men isen var mycket tunn.






Tallarna lutar lite inåt och indikerar därmed den förhärskande vindriktningen.

söndagen den 15:e januari 2012

Årets första vårtecken

Den milda vintern har gjort att scharlakansvårskålen redan visar sig i Hjularöd - jämför de två senaste åren 2010 och 2011 då den inte syntes förrän i april, då all snö smält bort.







Och hemma i trädgården ser man antydan till att vintergäcken (Eranthis) är på gång.

lördagen den 7:e januari 2012

Klee på Louisiana


Så var det dags igen - att besöka en konstutställning strax innan den försvinner efter att ha varit tillgänglig i några månader. På Louisiana i Humlebæk visas till och med denna vecka en utställning med Paul Klee och Cobragruppen och relationen mellan dem. Riktigt klok på hur detta förhöll sig blev jag inte, men det fanns åtskilliga exempel på bilder gjorda av Klee med paralleller hos en eller annan inom Cobragruppen, främst då de danska medlemmarna, eftersom detta är en utställning i Danmark.





Klee fick idén att återgå till barnteckningar då han ansåg att konsten hamnat i en återvändsgränd och inte kunde utvecklas vidare från den punkt den befann sig för hundra år sedan. På så vis började han om från början och gick en ny väg. Utställningen var populär, mycket folk betydde att man fick bana sig väg bokstavligen genom samlingarna.



För min del var det lite av nostalgi, senaste gången jag såg en utställning dedicerad till Paul Klee var 1959 då han visades i Köpenhamn, på Statens Museum for Kunst. Den gången var jag betydligt yngre och Klee innebar en introduktion för mig till en ny typ av modern konst.







Ute i trädgården fanns bland annat denna skulptur "Fountain of Light" av den kinesiske konstnären Ai Weiwei, som nyligen trakasserats hårt av myndigheterna i Kina.

onsdagen den 28:e december 2011

Gauguin på Glyptoteket

När man har blivit pensionär och har all tid i världen, då tycker man inte det är så bråttom att göra saker, man hinner ändå, ända tills man börjar inse att det håller på att bli för sent.

Så det tog till sista veckan innan jag kom mig för att besöka Gauguinutställningen på Glyptoteket i Köpenhamn. Jag trodde kanske att mellandagarna mellan jul och nyår inte skulle betyda någon överdriven trängsel men där hade jag fel. Jag kom precis då museet öppnade och då var det gott om plats i utställningsrummen och man kunde se sig om rätt fritt. Sedan blev det tid för lunch och då jag återvände för att surfa igenom utställningen igen fick jag stå i kö i 10 minuter för insläpp. Då var också rummen fyllda till ogenomtränglighet av besökare och man såg ganska lite av konsten. Tur att jag var tidig och redan hunnit se vad jag ville.

Gauguin vistades i Köpenhamn 1885 och i katalogen antar man att han inspirerades att resa till Polynesien efter ett besök på Nationalmuseet. Kanske det. Känt är i alla fall att han ville fly från civilisationen och finna en ursprunglig primitiv kultur, vilket han först trodde sig hitta på franska landsbygden och i Bretagne, men sökandet ledde honom så småningom till Tahiti. Efter ett besök i Auckland på Nya Zeeland kom han att intressera sig för maorikonsten. Allt detta belystes utförligt i de ganska trånga utställningslokalerna.


För att bli av med eventuella klautrofobiska känslor besökte jag också de övriga avdelningarna på Glyptoteket, särskilt de antika, fast även där var det rätt gott om besökare.