Konstrunda på Österlen 2013

Liksom några tidigare år  (t. ex. 2009 och 2010) begick jag i år en konstrunda på Österlen. Det första jag kunde lägga märke till var att det låg betydligt mer snö kvar på marken öster om Sjöbo än det gör hemma. Bilden ovan från Tomelilla station där tågen till och från Ystad och Simrishamn vänder efetrsom de ursprungligen fem spåren norrut alla nu är avhuggna.

 På Tomelilla kulturhus pågick en utställning med vackra skulpturer i glas.

 I Simrishamn avprovade jag traditionsenligt sillamackan i hamnen trots att det i år var mycket kallare och blåsigare än normalt. Jag blev erbjuden att sitta inomhus i en trång lokal som luktade korv och senap, men ansåg att min sillamacka bara kunde komma till sin rätt (!) utomhus.

 I Nicolaikyrkan i Simrishamn pågick en ikonutställning, liksom sommaren 2011. Det var dock (åtminstone delvis) andra ikoner nu.

Med STF till Arken

Det är tradition att STF:s krets Sydvästra Skåne anordnar en tur till konstmuseet Arken söder om Köpenhamn varje år i februari. Nu ska det ju inte heta krets längre har jag hört, utan något annat, som har bestämts av Turistföreningen i Stockholm. Kretsarna ska ha omorganiserats, efter vad jag har hört ansågs de alltför självständiga, och STF i Stockholm vill att det ska bli en hårdare centralstyrning. Fast det har jag kanske missuppfattat.

 Nåja, vandringen genomfördes enligt tradition med tåg till Köpenhamn och byte till S-tåget på Køgebugtbanan, till Brøndby strand. Därifrån vandrade vi den knappt 5 km långa sträckan till Arken och tog en matpaus längs vägen.

 Det var lite kyligt och ganska halt, så vi beslöt att inte gå längs strandlinjen utan innanför dammarna.

Våren är i alla fall på gång, sälgen har knoppar.

 OCH, liksom vid förra vandringen samma årstid (se under Februari 2009) så satt det en hel massa hägrar uppradade vid en damm nära Vallensbæk, kanske 30 - 40 stycken.

Vi ankommer Arken vid Ishøj strand.

Lockbetet var utställningen "Carl Henning Pedersen 100 år". Det var 100 år sedan CHP föddes, han dog 2007 och blev alltså 94 år. Utställningen täckte hela hans verksamma tid, från ungdomsbilderna som var lite kubisminspirerade, över krigsåren med mörka bilder och figurer utan ögon eller med små ögon, till Cobratiden i början av 50-talet med mycket starka färger, som på bilden ovan. Det var då han tryckte ut färgen på duken direkt från tuben. Sista tiden målade han akvareller, bl a en med titeln "Karons båd" 2005. Men då hade han blivit trött, talade guiden om för oss.

Man kunde också se en animationsfilm "The new book of mountains and seas", byggd på 6000 teckningar av den kinesiske konstnären Qiu Anxiong i ett poetiskt bildspråk över nya tekniska utvecklingar inom bioteknologi och kloning.

Arken 2

Det är dimmigt denna tidiga söndagsmorgon i februari i Lund då jag väntar på tåget till Köpenhamn. Turistföreningens Skånekrets ska ha utflykt till konstmuseet Arken i Ishøj på andra sidan Öresund och jag har beslutat mig för att åka med. Det är drygt 1 månad sedan förra besöket på Arken.





Öresundståget tog oss København H där vi bytte till S-tåg längs Køge bugt.

Vi steg av S-tåget i Brøndby strand för att vandra en knapp halvmil längs kusten till Ishøj och Arken. Vädret var mulet men ganska milt och ibland gliste solen fram lite.





På flera ställen sågs vi stora kolonier av häger. Här försökte jag fotografera en grupp som har radat upp sig vid kanten av vattnet.






På Arken föregick två större utställningar. Den ena kallades Utopia och var något av en exposé över Kinas historia, dock utan någon kritisk granskning av det Utopia som för Kinas
del rätt mycket är en dystopi. Det visades en videofilm, med synnerligen suggestiva
animeringar, från människans ankomst till Kina fram till nutid med krig och förstörelse. En annan del av detta Utopia realiserades i en gammal järnvägsvagn från cirka 1960
med skuggbilder längs fönstren. Här förekom musikillustrationer dels kinesisk traditionell folkmusik, dels tibetansk "munkmusik", dvs den typ av flerstämmig strupsång som praktiseras av munkar i Tibet, men också av nomader i Tuva.

Sedan något helt annat. En samling målningar av franska impressionister och postimpressionister, utlånade av Israel Museum i Jerusalem. Bland annat Monet, Renoir, Pissaro och Cézanne. En höjdpunkt var en av Monets många bilder av näckrosor och näckrosdammar, med speglingar av himmel och landskap i vattnet. Vi såg också en film från 1915 (benämnd "Ceux de chez nous") där vi fick se Monet måla sina näckrosor, en giktbruten och rullstolsbunden Renoir som försökte måla och röka samtidigt, samt Degas smygfotograferad på en boulevard i Paris.

Arken

Den 30 december tog jag tåget till København och vidare med S-tog till Ishøj för att besöka konstmuseet Arken. Arken har nu funnits i cirka 12 år och är en ganska besynnerlig skapelse. Den ser verkligen ut som en ark och förefaller föga ändamålsenlig som museilokal. Mycket sneda, avsmalnande gångar och oanvändbara utrymmen. Man måste verkligen leta efter konsten, som gömmer sig i rum bakom anonyma dörrar, och oupphörligen tror man sig ha gått vilse i en ubåt. Det enda som är lätt att hitta till är restaurangen.

Men med lite ansträngning hittar vi till sist utställningarna. Främst är det Picasso som lockar, ett antal teckningar från tre skilda epoker. Den sista epoken är från 1960-talet när konstnären uppnått verkligt mogen ålder och teckningarna blir explicit erotiska. Mest intressant är en pastisch på "Les demoiselles d'Avignon" med en ung Picasso infälld i hörnet som voyeur.

Det fanns också en utställning av surrealister, bland annat Wilhelm Freddies skandalomsusade "Sex Paralys-appeal", som beslagtogs 1937 och frigavs först 1963.

Här syns Arken strandad, inte på Ararat, men på Ishøj strand.






Stranden är ganska öde den här årstiden. På avstånd syns kolkraftverket i Avedøre.