Bokrea 2

På bokrean köpte jag också Bengt Forkmans biografi över Lise Meitner, en bok vars existens jag var medveten om men hittills inte ens bläddrat i. Nu fanns chansen att köpa och läsa den och det visade sig bli en spännande upplevelse. - Lise Meitner var en av pionjärerna inom kärnfysiken och näst efter Marie Curie 1900-talets mest kända kvinnliga fysiker. Hon var född i Österrike 1878 och ville studera fysik och gärna den nyaste fysiken, som då innebar röntgenstrålar och radioaktivitet. Efter att ha misslyckats att komma till Marie Curies institut fick hon möjlighet att arbeta i Berlin tillsammans med en kemist vid namn Otto Hahn. Dessa båda studerade nära tillsammans under lång tid, framför allt då kärnreaktioner och radioaktivitet.
Samarbetet mellan Meitner och Hahn var framgångsrikt men många problem visade sig svåra. Det svåraste var när man bestrålade thorium med neutroner men fick ämnen med helt andra kemiska egenskaper än man väntat sig. Man menade att slutkärnorna borde ligga i närheten av strålmålet thorium men de tycktes röra sig om mycket lättare ämnen. Detta hände år 1938. Då insåg Lise Meitner att hon som judinna var tvungen att lämna Tyskland vilket redan egentligen var för sent, men hon lyckades dock via Holland komma till Sverige, till en släkting i Kungälv. Dit kom också hennes systerson Otto Frisch. Här fick hon brev från Otto Hahn som bekräftade att det verkligen var barium som producerades i neutronbestrålning av thorium. Efter att ha konsulterat Niels Bohr kom man fram till att en kärnklyvning ägt rum och alltså var fissionen upptäckt, Slutsatsen var Lise Meitners egen menar Forkman i boken. Ändå var det Otto Hahn ensam som senare fick nobelpris för upptäckten, något som många menar är en av de största skandalerna i nobelprisens historia. Samtidigt med att restkärnorna bildades, utsändes också radioaktiv strålning med energi som motsvarade massdefekten hos slutprodukten enligt Einsteins berömda fomel (E=mc**2).
Otto Frisch, alltså Lise Meitners systerson om ni minns honom, var också kärnfysiker, och tillsammans med Rudolf Peierls, en annan flykting från den tyska naziregimen, insåg de att stora mängder energi frigjordes vid fission och de fick idén att räkna ut hur mycket av isotopen Uran-235 som skulle behövas för att tillverka en atombomb. Det visade sig räcka med ett halvt kilo. ...
Visserligen återstod problemet att separera Uran-235 från U-238 (anrikning) men redan nu, våren 1939, insåg de båda plötsligt vilken verklighet vi lever i. Efter att ha konsulterat Lise Meitner och Niels Bohr och fått bekräftat vilka möjligheter och faror som förelåg tog de kontakt med engelska regeringen som underrättade amerikanska politiker. Resultatet blev hemligstämpling av fissionsforskningen och påbörjande av Projekt Manhattan. Plötsligt hade fysik blivit storpolitik och gått i skarp drift. Nu gällde det att utveckla atombomben innan tyskarna hann få fram sin. Otto Hahn var kvar i Tyskland och även här gick ett motsvarande projekt igång. Dock var tyskarna beroende av tungt vatten för sin reaktor och det fanns i Norge. Men norska motståndsmän lyckades spränga Norsk Hydros tungvattenreaktor i Rjukan vilket hämmade den tyska utvecklingen.
När man i USA till sist hade en atombomb var det sommar 1945 och Tyskland hade kapitulerat. Många fysiker ville avbryta projektet, men om Pandoras ask väl är öppen, så går den inte att stänga. Atombomben användes för att tvinga Japan till kapitulation och sedan har som bekant ytterligare kärnvapen utvecklats.
Lise Meitner fick en forskartjänst på Nobelinstitutet i Stockholm men kände sig ganska isolerad. Hon ansåg att svenskarna bara är intresserade av att bygga stora maskiner men inte av att använda dem. Senare flyttade hon till Otto Frisch i England och dog där 1968.
För övrigt är det i dagarna 100 år sedan atomkärnan upptäcktes, alltså det faktum att atomen består av nästan bara tomrum men med en tung kärna i mitten. Den 7 mars 1911 genomförde Rutherford ett berömt experiment med heliumkärnor mot guldfolie och till sin oerhörda förvåning fann han att vissa partiklar studsade tillbaka - som om en femtons granat hade studsat mot en bit silkespapper. ...
Mycket i historiens förlopp beror på tillfälligheter. Hade problemet kärnklyving lösts tidigare, säg 1935 när de svårtolkade resultaten från neutronreaktionen började komma, hade historien kunnat utveckla sig helt annorlunda och då hade bomben troligen utvecklats i Tyskland...