Backsipporna blommar

Backsipporna blommar nu på Billebjer, utanför Lund.

Israel

Under en dryg vecka i början av mars (2 - 10 mars) deltog jag i en resa till Israel, anordnad av Exodus resor. Resan var bokad och betald ganska långt i förväg så jag genomförde den trots att en viss osäkerhet om lämpligheten hade börjat infinna sig när coronainfluensan var under uppsegling. Vi åkte ut med Austrian Airlines via Wien, men återfärden blev ombokad, då Israel börjat spärra gränserna för vissa nationaliteter och flygbolag.

 Vi började i Nazareth och besökte de båda bebådelsekyrkorna, den grekisk-ortodoxa (bilden) och den romersk-katolska.

 Nästa dag började vår vandring ut från Nazareth. På bilden syns staden och i bakgrunden Golanhöjderna som Israel erövrade från Syrien i sexdagarskriget 1967.

 Under alla vandringsdagarna såg vi de röda anemonerna som lyste överallt. De blommar bara kort tid, så vandringen var så till vida väl tajmad.

 Vi förflyttade os delvis genom vandringar och delvis genom att åka buss och bodde på tre olika kibbutzer under fyra nätter. Här har vi vandrat genom Galileen och kommit fram till Genesarets sjö.

 Här är vi framme vid Migdal (Magdala) och tittar på ruiner av en synagoga. Det blev flera sådana under vandringen.

 Blommande senapsfält. Jag smakade på en blomma och den smakade verkligen senap.

 Framme  vid Kafarnaum (Kapernaum), fortfarande vid Genesarets sjö. Här fanns också utgrävningar av en synagoga, men jag tyckte tyvärr de såg ganska lika ut allihop.

 Till lunch åt vi denna dag sanktepersfisk. Utomordentligt gott, jag har bara ätit den ett par gånger tidigare.

Med bussen åkte vi sedan in i Samarien och Västbanken för att bese den plats vid Jordanfloden där Johannes Döparen antogs ha verkat. På bilden ses ett antal ryska damer på väg att låta sig döpas i Jordan. De gick ner i floden yttrande samfällt "Gospodi pomiluj".

 Västbanken är ockuperat område och därför förekommer militär bevakning. Här ses två unga flickor i militär uniform och med maskingevär. Det var gott om gränskontroller längs vägarna vi åkte, alltså också inom Israel, speciellt vid in- och utfart till bosättningar. Bevakningen utgjordes uteslutande av kvinnlig militär, många mycket unga (värnpliktiga). Det fanns manlig militär också men de höll sig hela tiden i bakgrunden.

Vi besökte Qumran där Dödahavsrullarna upptäcktes 1947.

Sedan ska man ju också bada i Döda havet. För min del nöjde jag mig med att bada fötterna. En del smorde in sig med lera eller gyttja före badet. Efteråt måste man duscha av sig allt salt som har fastnat på kroppen.

Det blev lite ökenvandring också. Vi gick en bit av Sockervägen upp från Döda havet.

Mitt inne i öknen upptäckte vi plötsligt en moské. Ännu märkligare var att det stod en buss och väntade vid moskén.

Två kameler låg och solade sig. Jag trodde först de var uppstoppade men så började den ena röra på huvudet.

Så tog bussen oss mot Jerusalem och släppte av oss på toppen av Oljeberget. Här vandrade vi så nedför Kidrondalen för att nå den västra muren i Jerusalem. Jag begrep aldrig hur det kunde vara den västra muren när vi nalkades österifrån. Längst ner i dalen mötte vi en annan dal  som heter Gehenna. Från Bibeln kände jag igen uttrycket "det brinnande Gehenna". Det är helt enkelt så att Gehenna var Jerusalems soptipp under antiken och det var därför invånarna var rädda att komma till Gehenna efter döden. Det var som att tänka sig att, om Lund vore det förlovade landet, så skulle alla lundabor oroa sig för att komma till Gastelyckan efter döden.

Vi passerade genom trädgården i Gethsemane, där enligt Lukas, Jesus tillbringade den sista natten före korsfästelsen med lärjungarna. Vi tog dock in på hotellet Sephardic House i Jerusalem.

Jersusalem innanför murarna består av fyra delar, den judiska, den muslimska, den kristna och den armeniska staden. Vi vandrade Via Dolorosa, som nu ligger i den muslimska staden. De olika stationerna är utmärkta längs vägen.

Nästa dag företog vi Emmausvandringen och vandrade delvis genom Ajalons dal, där Joshua, enligt Josuas bok, vann slaget vid Gibeon.

Det finns två upplagor av Jesus grav, den ena innanför murarna, där man byggt Den heliga gravens kyrka. Den andra ligger utanför murarna och kallas Trädgårdsgraven. Båda har var sin Golgata. Här en bild från trädgårdsgraven.

På morgonen besökte jag den judiska stadsdelen innan månglarna hade öppnat sina bodar. Hemresan gick med Norwegian efter ombokning. Ibland är det en fördel att anlita en resebyrå.

Fler vårblommor

Idag fortsatte jag min spaning efter vårblommor och gav mig ut i området mellan S Sandby, T Hällestad och Dalby. På Hällestad fälad finns några sälgar som har börjat blomma.

Och i vägrenen längs skogsvägen up mot Knivsås hittade jag tussilago.

Det fanns också rätt gott om svalört.

 Uppe på Knivsås knoppar av backsippa på gång!

Våren i Fågelsång.

 Jag tog idag, fredag, en av mina vanliga rundor genom Fågelsång (Södra Sandby) för att se hur långt våren avancerat. Redan efter de första trappstegen ner i reservatet möttes jag av blommande vitsippor.

 Jag fortsatte längs Sularpsbäcken uppströms och fick till min förvåning se flera grupper av vätteros, som annars inte alls är så tidiga. Fortsatte stigen vidare, försökte upptäcka scharlakansvårskål, som inte visat sig här i Fågelsång på ett par år nu.

 På väg upp mot kullen där blåsipporna brukar hålla till fick jag syn på en grupp hålnunneört, som var på väg att slå ut. Också tidigt. Men några blåsippor såg jag till att börja med inte fast jag tittade runt.

 Jag såg dock en liten vit svamp som jag bestämde till en blek variant av toffelskräling. Och, när jag reste mig upp fick jag se dennna grupp av blåsippor. Jag hoppas de blir fler, förra året var de sorgligt fåtaliga, men det berodde nog på torkan 2018. Nu får de chansen att komma igång igen.

 Och till ytterligare förnöjelse: på återvägen fick jag syn på scharlakansskålen. Visserligen bara en och ganska liten men den var där. Den syntes inte på vägen dit.