Nästa dag var det åter tidig uppstigning. Vi åkte med Yamanoto line till Ueno för att byta till Shinkansen. Första biten gick till Nagano, vacker utsikt mot bergen trots storstadsmiljön.
I Nagano byte till "Limited Express" på smalspår, dessutom inte helsvetsat utan med trivsamt skendunk. Bilden visar utsikt över Nagano från det nya tåget. Tåget tog oss till Nagoya.
Så mycket såg vi av Nagoya - utsikt från stationen. Vi bytte till nytt Shinkansen mot Kyoto.
Bergigt landskap, med många floder, av vilka en hel del verkade uttorkade.
Framme i Kyoto besökte vi detta magnifika buddhisttempel Amida Hall.
Kvällstrafik i Kyoto.
Middag på fiskrestaurang. Sedan återvände vi med Shinkansen till Tokyo, Ikebukuro och hotellet.
Nästa dag lämnade kompisen mig och Japan och jag fick roa mig på egen hand. Jag tog Yamanoto line till Harajuku, där det fanns en park, Yoyogiparken med flera buddhisttempel och en botanisk trädgård.
Besökte parken och gick en runda men koncentrerade mig sedan på trädgården Koen med en historia tillbaka till 1600-talet. Jag vandrade genom trädgården, besåg azaleorna, som var nästan utblommade.
Ett typiskt japanskt tehus i parken, som jag passerade tre gånger innan jag hittade utgången.
Här längst ner i bilden hittade jag till slut utgången.Nästa dag besökte jag några nybyggda futuristiska hamnkvarter som jag blivit tipsad om. Man åkte dit via en monorail, som byggd på egen bana och som vid en punkt slog knut på sig själv, vilket framgår av kartan. Banans bro över sig själv kallas "Rainbow bridge". - Det skulle finnas ett vetenskapsmuseum på platsen, detta hittade jag dock aldrig.
.
Det var förarlösa tåg (liksom metron i Köpenhamn), och om man hade tur, kunde man få en plats längst fram. Jag åkte sträckan tre gånger för att få valuta för pengarna.
Väl framme fanns alltså inget museum utan en koloni fiskmåsar.
Jag återvände med monorailen till Shimbashi, och fortsatte med Yamanoto line till Tokyo (station). Här kunde jag beundra Tokyo centralstation i klassisk stil, och en typisk huvudstadsomgivning.
Konstaterade att staden är mycket ren och städad, folk slänger inte skräp omkring sig och det lilla som finns plockas snabbt upp av gående städare. Inget klotter på publika utrymmen, ingen ”graffiti”. Och folk pratar inte högljutt i mobiltelefoner på tåg, det är i stort sett tyst i vagnarna. Många högtalarutrop gör det f ö svårt att konversera.
På kvällen åt jag sashimi på en bättre restaurang. Mycket gott.
Nästa dag var min sista dag i Tokyo och dessutom hemresedag. Jag tog Yamanoto line till Ueno för nytt besök i Ueno park och nu också två av de återstående museerna. Jag tog först det naturhistoriska, och beskådade Foucaults pendel i ett av rummen, en anordning för att bevisa att jorden faktiskt roterar kring sin egen axel.
Museet innehöll också ett antal montrar för att illustrera vilket enormt myller av arter evolutionen har frambringat på vår planet, här organiserat enligt sexrikessystemet: bakterier, arkéer, växter, djur, svampar och chromister. Ingen indelning av organismriket blir perfekt, det blir alltid något över, men detta fungerar hyfsat. (Fast jag vet inte var slemsvamparna tog vägen).
En udda figur. Jag minns inte om jag tog bilden i konstmuseet eller naturhistoriska men den platsar på båda.
Ett uppstoppat exemplar av "crested ibis" (Nipporia nippon), som är nästan utdöd.
Tunnlarna under järnvägen vid Ikebukuro station var illustrerade. kallas "Modern art streetwalk". Jag hade passerat dem varje dag men upptäckte dem först nu, sista dagen.
Flyg hem från Tokyo Haneda flygplats, undvek Ryssland men passerade Nordpolen, liksom på utresan. Byte av plan i Helsingfors, till Köpenhamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar