Om pandemin, diktaturer och en österrikisk filosof.

Jag läste häromdagen en artikel i min morgontidning som handlade om diktaturen och smittan - hur Kina stängde ner hela samhället och i sort sett hindrade alla människor från att gå ut, för att stoppa pandemin - och hur detta misslyckades kapitalt. Diktaturer har den fördelen att drastiska åtgärder kan vidtas snabbt och effektivt utan den fördröjning och eftersläpning som nödvändigtvis förekommer i demokratier - nota bene, om de åtgärder som vidtas är korrekta. Detta senare är ofta inte fallet eftersom beslut inte ifrågasätts eller diskuteras. Men även i demokratier vidtogs diktatoriska åtgärder i pandemins följd, och de slog lika fel. Faktiskt var Sverige ett av de få länder som inte gick i panik för covid19 och därför klarade sig bäst. -

Artikeln tog också upp Kinas kamp mot pilfinkarna på 1950-talet - pilfinkarna åt upp böndernas frösådd och då bestämdes det att alla pilfinkar skulle utrotas och befolkningen tvångkommenderades att delta i bekämpningem. Projektet lyckades såtillvida att man blev av med pilfinkarna men glömde (eller visste inte) att fåglarna också åt insekter och deras larver, däribland skadeinsekter, som gräshoppor. Då började regimen importera pilfinkar från Sovjet! —

Lärdomen är (eller borde vara) att planekonomi inte fungerar, människan (och speciellt diktaturregimer) är inte tillräckligt intelligenta eller kunniga nog att förutse alla konsekvenser av sina handlingar. På liknande sätt gick det i Australien när man införde kaniner, som förökade sig okontrollerat, och sedan införde rävar för att bekämpa kaninerna, men rävarna åt hellre de inhemska pungdjuren eftersom de var ett mycket lättare byte då de inte varit utsatta för lika hårt evolutionärt tryck som djuren i den s k gamla världen

Förklaringen till dessa fenomen kan man hitta till exempel hos den österrikiske ekonomen och filosofen Friedrich August von Hayek. För att ta del av hans åsikter om dessa och liknande fenomen läser man lämpligen de första två kapitlen i hans bok ”New Studies”, Routledge & Kegan Paul 1978. Eller varför inte läsa hela boken när man ändå gått igång. Den är både läsvärd och lättläst.

Hayek var motståndare till socialism och planekonomi, även motståndare till Keynes teorier. Han påvisade orimligheten i tanken att vårt samhälle och vår civilisation skulle ha uppstått genom medvetet fattade beslut. Han motsatte sig också föreställningen att allt är mätbart och ogillade positivismen. Han skilde mellan två typer av ordning: kosmos och taxis. En bestående ordning skapas bara av kosmos, där utvecklingen drivs fram organiskt och evolutionärt, inte bara inom biologi utan också inom samhälle och ekonomi. Taxis är den planerade ordningen och den fungerar bara i begränsade sammanhang. Första kapitlet i boken heter ”The Errors of Constructivism” och kritiserar åsikten att en ordning kan skapas av politiska och ekonomiska beslut. Andra kapitlet heter ”The Pretence of Knowledge”.

Bilden visar en grönmussling på björk i Dalby. Den har ingenting med det övriga innehållet att göra. Jag tyckte bara det behövdes en bild.