lördag 28 november 2020

Håris igen

Efter en dag med dimma följde en natt med frostgrader och på lördagmorgonen var vädret klart och lite kyligt. Jag körde till Häckebergasjön.
Det fanns flera pinnar på marken med vackra frostutfällningar, alltså håris.. Fler inlägg med håris kan nås via etiketterna i högra spalten. En bra förklaring på fenomenet har Wikipedia .
Flera fina spindelväv blir tydliga efter frostnatten.

fredag 27 november 2020

Novemberdimma i Risen

Nu har novemberdimman äntligen infunnit sig i slutet av månaden.
Jag beslöt mig för att uppleva den i Risen söder om Genarp (Skåne). Dimman låg fuktig över betesmarken, det var vindstilla och några plusgrader.
Spindelväven syns tydligt nu med små droppar i det småfuktiga vädret.
Lite svampar kunde man hitta i gräset, i alla fall några små brunsporiga hättingar. Men de riktiga ängssvamparna (vaxskivlingar och rödskivlingar) tycks inte ha överlevt två frostnätter.

onsdag 28 oktober 2020

Höstbilder från Vedema

Jag visar några höstbilder från Vedema, ett naturskyddsområde nordväst om Hässleholm. Här finns bokskog, björkskog och granskog i blandning, en mindre sjö (Barsjön) och området genomflyts av Hörlingeån.

Bokskogen har skiftat färg från grönt till gulrött.

Inte mycket svamp i skogen men på en grusväg växte mycket mönjeskål.

I den mossiga granskogen hittade jag streckmusseron, som är en god natsvamp.

Barsjön är den största sjön inom området.

Det blå spåret följer Hörlingeån.

måndag 12 oktober 2020

Svampar och grisar i mellersta Skåne.

Efter en lång svampfattig sommar och förhöst har nu svamparna dragit igång på riktigt i skog och mark. Jag visar några bilder från Linnebjär i Södra Sandby och från Risenskogen i Genarp där jag också mötte en flock vildsvin.

Öppen plats i Linnebjär med utsikt mot betesmark för Flyinge hästar.

Korkmussling, seg och oätlig.

Rodnande fjällskivling. Just denna art är en relativt god matsvamp. Andra varianter av rodnande fjällskivling kan vara svagt giftiga.

Lysticka, som är utmärkt att färga ullgarn med. Ger lila färg.

Några dagar tidigare hade jag företagit en promenad i Risen utanför Genarp i hopp om att finna ängssvampar men tyvärr visade sig inga. Jag fick nöja mig med borstticka på en boklåga.

En art av honungsskivling.

Inne i skogen fick jag syn på ett vildsvin som strax korsade min väg. Nu ska man ju sjunga eller föra oväsen för att få resten av flocken att hålla sig undan.

Men det hjälpte inte. Strax efteråt kom en flock på åtta djur och jag lyckades få bild på ett par av dem när de korsade stigen. Mötet avlöpte odramatiskt då djuren helt ignorerade mig. Men det var helt klart att de hade noterat min närvaro.

lördag 10 oktober 2020

Sommarens läsupplevelser. 4. Marianne Frankenhaeuser.

På antikvariat inhandlade jag boken Stressparadoxen av Marianne Frankenhaeuser, utkommen 2005. Marianne Frankenhaeuser var född von Wright, 1925 i Helsingfors, och var yngre syster till filosofen Georg Henrik von Wright. Familjen kom urpsrungligen från Skottland, flydde från Oliver Cromwells skräckvälde på 1600-talet. Trots detta ursprung ska det finländsk-svenska släktnamnet uttalas på svenska ("Vrickt"). Andra kända släktingar är bröderna Magnus, Wilhelm och Ferdinand von Wright som gav ut de berömda fågelböckerna "Svenska fåglar" (första upplagan 1828 - 1838).

Första delen av boken handlar om uppväxten i Finland under mellankrigstiden och andra världskriget samt en bit in på 1950-talet. Finlands tid som storfurstendöme i det kejserliga Ryssland satte fortfarande prägel på Finland under mellankrigstiden, dels vissa kvarvarande kulturella yttringar, dels en viss rysskräck. Inbördeskriget 1918 skapade djupa motsättningar i det finländska samhället och dessa varade fram till andra världskriget, kanske längre. MF besökte Moskva vid en psykologkongress på 1960-talet och detta ingav henne så kraftiga obehagskänslor att hon inte ville besöka Ryssland (eller Sovjetunionen) fler gånger trots inbjudan.

Under andra världskriget var skolorna stängda mellan maj och oktober, då det rådde arbetsplikt, vilket innebar att skolungdomen arbetade i lantbruket under sommaren. - Helsingfors bombades ofta under krigsåren, vanligen på molnfria nätter. Det fanns en regel som sa att barnen slapp gå i skolan nästa dags förmiddag om det gått flyglarm efter midnatt. Många barn chansade på att larmet skulle gå och underlät att läsa läxan till nästa dags förmiddag.

Under krigets slutskede blev striderna mest intensiva på Karelska näset och 70 000 barn evakuerades från Karelen till Sverige. Marianne var en av ledarna för barntransporterna. Hon beskriver hur de under en av tågresorna blev utsatta för flyglarm och måste evakuera tåget ute i skogen mitt i ödemarken under en kall och snörik vintermånad - och skräcken och hjälplösheten att pulsa runt i snön med ett antal villrådiga barn tills de kunde äntra tåget igen och fortsätta.

Från 1944 till 1956 arrenderade Sovjetunionen Porkalahalvön sydväst om Helsingfors. Då familjen skulle resa från Helsingfors till sommarstället på Ingö så måste de åka med tåg genom Porkalahalvön. Det innebar att tåget stannade precis vid gränsen, tunga järnluckor sattes för fönstren och tåget körde sakta genom det ockuperade området. När man var ute ur området stannade tåget, luckorna togs bort och man fortsatte som vanligt. Man undrade vad det var man inte fick se.

Första delen slutar i en betraktelse över vad som skiljer Finland och finländare från Sverige och svenskarna. Skillnaderna bottnar i Finlands blodiga och krigiska historia medan Sverige väsentligen haft fred sedan 1815. I Finland är människorna alltid inställda på förändringar och beredda på att något ska hända som kan kullkasta deras liv. I Sverige utgår man från att allting är bestående. Under kriget klagade svenskar på att man inte kunde få bananer på grund av importstoppet.

Marianne von Wright hade under kriget utbildat sig till barnskötare. Efter kriget utbildade hon sig i Helsingfors, USA, Oxford och Sverige och blev så småningom professor i psykologi vid Karolinska Institutet i Solna.

Hon gifte sig med Bernhard Frankenhaeuser (1946) strax innan första USA-resan och förlovningstiden blev mycket kortvarig för att hon skulle hinna med bröllopet före resan. - Under sitt år i USA fick hon träffa många människor med kraftigt rasistiska åsikter, fientliga mot såväl svarta som mot judar. Bland annat blev hon medlem i en sorority vid sitt college och fick förklarat för sig att denna sorority var en mycket fin förening som naturligtvis inte släppte in judar, och colleget tog givetvis inte emot svarta studenter. Dessa människor menar hon var bland dem som senare tillhörde Nixons "silent majority" och idag, skulle jag kunna tillägga, Donald Trumps anhängare. MF insåg också vad som skedde i Vietnam, snabbare än de flesta andra. - Vid senare besök i USA mötte MF ingenting som liknande denna fördomsfulla inskränkta grupp männiksor utan forskare med helt annan männiksosyn.

Med kombinerade studier i Helsingfors och Stockholm fick MF en fil.kand. med huvudintresse i psykologi. Som forskningsinriktning valde hon biologisk psykologi vilket blev problematiskt eftersom ämnet var okänt i Sverige.

. Andra delen av boken behandlar stressforskning, och, även om den är mycket intressant, så har jag haft svårt att få en samlad bild och avstår därför från att ge en sammanfattning.

torsdag 17 september 2020

Vombs fure i september

Dagen började dimmigt, särskilt ute i det öppna landskapet och dimman lättade bara delvis i skogen. Jag anlände till Vombs fure dels för att kolla upp tidigare fynd, dels för att se om skogen bjöd på matsvamp.
Jag ville kolla upp på brandtickan (Pycnoporellus fulgens) som jag noterat vid tidigare besök. Brandticka var tidigare rödlistad men har blivit mycket vanligare de senaste åren och togs därför ur rödlistan i år. Men den är rolig att hitta ändå.
Den växer vanligen på granstubbe och åtföljs alltid av klibbticka.
Av matsvampar fanns diverse kremlor (tegel-, vin-, stor-, m fl), vidare rimskivling och blodriska (se bilden).
Röda kremlor tåga vi (jag) förbi.

onsdag 9 september 2020

Sommarens läsupplevelser. 3. Malena Ernman.

Jag har också läst Malena Ernmans biografi över döttrarna Greta (Thunberg) och Beata (Ernman): "Scener ur hjärtat". Det är en dokumentation över hur det är att leva med två barn med diagnoser, Asperger och/eller autism. Det framgår också att Malena E själv visade liknande symptom i sin barndom och ungdom men fann sig tillrätta med operan som arbetsfält.

Redan tidigt kom problemen med ätstörningar för Greta, sedan också svårighet med sociala kontakter med andra barn och vuxna, vilket särskilt accentuerades då hon började skolan. Hon mobbas systematiskt av klasskamraterna. När hon försöker gömma sig på toaletten under rasterna blir hon utkörd av lärarna. Greta kan bara äta specialmat, och då hennes mat märks med hennes namn i skolans kök vill hon inte äta den, för hon kan inte äta mat med text på.

Greta är "högpresterande" och har en enorm kapacitet att lära sig saker utantill, bland annat alla länder på jorden och deras huvudstäder och kan också uttala städernas namn baklänges. Hon kan hela periodiska systemet men är lite bekymrad över att det finns några namn på grundämnen där hon är osäker om uttalet.

En kognitiv dissonans uppstår när skolklassen får se en film om hur mycket plast som driver omkring i haven, särskilt utanför Asiens kust. Alla elever är mycket allvarliga och tagna över detta under lektionen, men på rasten återgår alla utom Greta till de vanliga samtalen om helg och semester och vart man ska åka. Bara Greta fortsätter att fundera över konsekvenserna av de problem filmen tog upp. Den kognitiva dissonansen upplevs av Greta men den borde upplevas av lärarna och de andra eleverna istället. Det är denna erfarenhet liksom andra budskap om miljöförstöring och klimatproblem som får Greta att starta skolstrejken. Till en början sitter hon helt ensam och hon var beredd att sitta ensam hur länge som helst även om hon inte skulle få efterföljare.

Närhetsprincipen: vi intresserar oss bara för problem som drabbar oss eller andra i vår närhet. På grund av att det är så lätt att flyga vart som helst över jorden, så innebär närhet inte längre geografisk närhet utan snarare kulturell närhet eller omfattar de länder vi besöker på semestern. På så vis ligger Australien närmare Sverige än vad Litauen gör. Skogsbränder i Australien tar stor plats i nyheterna i svensk TV medan händelser i Litauen aldrig omtalas, trots att Litauen ingår i samma politiska union (EU) som Sverige.

För att få genomslag och komma någon vart måste man ha social kompetens. Udda personligheter, t ex sådan med Aspergers syndrom eller autism blir aldrig uppmärksammade. Undantaget är Greta Thunberg på grund av mycket speciella omständigheter och att hennes skolstrejk kom att ligga precis rätt i tiden. Vanligtvis är det nödvändigt att vara utåtriktad.

"Många tror att det fanns en tid då människan levde i harmoni med naturen men en sådan tid har aldrig existerat. Människor har levt i harmoni med naturen, men aldrig mänskligheten."

Skogsskövling, industriellt jordbruk, havsförsurning och överfiske bidrar till att utrota den biologiska mångfalden. Men ingen vi känner vet att samma skogsskövling som vi upprörs över i Amazonas äger rum precis runt hörnet i det norra skogsbältet. Och Sverige är bland de allra värsta i Europa när det gäller skogsskövling. Sverige har skrivit på avtal om att skydda 17 % av naturskogen, men i verkligheten är bara 7 % skyddad och det finns högst 10 - 15 % gammelskog kvar i Sverige. Då ska man veta att det tar 10000 år att få tillbaka en gammelskog. Malena med döttrar och familj åker i bil mellan Kalix och Gällivare och ser bara kalhyggen, plantager och monokulturer där man för ett titoal år sedan såg skog. I Sverige finns bara fyra enmilaskogar kvar, alltså skogar där man kan gå en mil i samma riktning och vara kvar i skogen. 61 % av skogen har avverkats de senaste 60 åren. Dessutom utarmas de delar av Sverige där naturtillgångarna finns och alla pengarna förs till Stockholm eftersom det är där storbolagens huvudkontor finns.