Hallands Väderö

 På annandag jul följde jag med Bjäre Naturskyddsförenings utflykt med båt från Torekov till Hallands Väderö. Vädret var vackert: sol, blå himmel och några minusgrader.

 Vi följde stranden på östsidan från Sandhamn till fyren. Det var gott om sjöfågel och en och annan simmande gråsäl (som inte syns på bilden). Utsikt mot Laholmsbukten,  och i horisonten kuststräckan mot Båstad.

På andra sidan Skälderviken och Kullaberg.

Väderöns fyr.

På västsidan var det gott om sälar och nu lyckades jag få en bild på en simmande gråsäl.

 Åter till Sandhamn vid 14-tiden.

Sandhammaren i december

 I lördags tillbringade jag några timmar vid Sandhammaren vid Skånes sydöstspets tillsammans med några bekanta. Vädret såg dramatiskt ut men var rätt behagligt och så småningom kom solen fram.

Det fanns en del senhöstsvampar i dynerna, bland annat denna dynhätta (Mycena chlorantha) som förekom i stor mängd.

 Karakteristiskt för Sandhammaren är stor variation i lavar och mossor. Det fanns flera bestånd av bägarlavar (släktet Cladonia), en del med röda apothecier.

 En intensivt grön mossa, som jag inte kan namnet på, och i den bägarlavar.

 Slutligen en vaxnavling (Rickenella fibula) i mossan.

Höstpromenader

 Fågelsång ligger på promenadavstånd (10 minuter) från min bostad och hit vandrar jag ofta. Trots att det är ett ganska begränsat område tar det sällan mindre än en timme att komma igenom eftersom det alltid finns mycket att se och uppleva vid alla årstider.  Nyligen noterade jag den första knoppen av vitskråp (Petasites albus) som brukar visa sig redan i december om det inte är snö. Kommer sedan snö och frost så vilar knopparna till vädret blir mildare. De är ganska frosttåliga.

 Här fanns också ostronskivling (ostronmussling) som är en god matsvamp. Jag samlade in en del till söndagens svampsoppa.

 Söndags tog jag tillsammans med en bekant en tur till Örups almskog.

Almskogen har i omgångar sedan 1980-talet drabbats av almsjuka och almarna ligger i allmänhet ner. Dessutom har det kommit mycket fläder, och, efter ett antal stormar och oväder har området blivit ganska risigt och svårgenomträngligt. Nästan all fläder är täckt med hättmossor.

 Judasöra finns på både alm och fläder. Jag plockade med mig en del som komplement till söndagens svampsoppa.

 Korkmussling växer vanligen på ek och är inte ätlig. Flera av dem i Örup hade fått en vackert lila påväxt.

Brösarps norra backar

  I lördags gjorde Puggehatten en svamputflykt till Brösarps norra backar i östra Skåne. Vädret var mulet och disigt, lite blåsigt och tidvis duggregn. Men det hindrar inte entusiasterna.

 Landskapet är närmast stäppbetonat med många torrmarksarter, särskilt röksvampar och jordstjärnor.

 Här ser vi fransig stjälkröksvamp (Tulostoma fimbriatum), typisk för denna miljö. Notera den mycket långa foten.

 En annan svamp som gladde många var fatsvampen (Poronia punctata), en liten vit svartprickig kärnsvamp som växer i hästdynga. Den kommer inte om hästen utfodrats med kraftfoder eller fått antibiotika. Det gör att svampen varit nära nog försvunnen under många decennier, och det är därför mycket roligt att notera dess återkomst. Hittills har jag bara sett den här kring Brösarp.

 Under svampveckan i Borgsjö (Medelpad) 2003 fick vi ett vishäfte med åtskilliga omarbetade vistexter, anpassade för svampfantaster. En visa handlade om Poronia (alltså fatsvampen), och den första versen gick så här:

Dear Poronia (melodi Clementine)

(Från Nordiska Mykologkongressen 1988 i
Rønshoved, där det handlade mycket om
hotarter)

In the past and in the pasture
I have often walked along
when I went to date my loved one
settled on her favourite dung

Chorus: Oh my dearest, oh my dearest
oh my dear Poronia
art thou lost and gone forever
I do miss Poronia... och slutar så här:

If she comes back in the future
I shall take my little list;
change the zero to a one point
and prepare her proper mist
Chorus: Oh my dearest...

... och nu är hon alltså tillbaka!