En dag i förra veckan när det var soligt väder och blå himmel tog jag tåget till Köpenhamn och metro till Kongens Nytorv för att besöka Nordatlantens Brygge och en utställning av fyra konstnärer från respektive Grönland, Trinidad och Island.
Från Kongens Nytorv promenerade jag längs Nyhavn till den plats där förr flygbåtarna till Malmö utgick från. Där har man nu byggt en gång- och cykelbro över till det gamla varvsområdet på andra sidan av det som förr var hamninloppet. Nu blev det en bekväm väg direkt från centrum över till Grönlandshuset där utställningen fanns.
Från bron har man fin utsikt till Operaen.
Här kommer man nu direkt på gaveln till Grönlandshuxet
Utställningen Atlantika på första våningen omfattade bland annat målningar av Jessie Kleeman (Grönland) som målar blått, då blått är den färg som dominerar Grönland.
Hon visar också en video med en grönländsk kvinna som gräver i sanden som en räka och försöker svara på frågan ”var är vi?"
Jeannette Ehlers visar här en bild med en lång rad människor med spegling i vattnet (oändlig rad, från Trinidad). Temat för Atlantika är just Atlanten, havets betydelse för liv och dess roll i slaveriets utbredande, skeppen som förde slavarna över havet och Afrikas diaspora. Kolonialhistoria säger något om det moderna samhället.
På övervåningen såg jag bilder av Harpa Árnadóttir (Island), bilder som på långt håll ser mycket lika ut och nästan saknar struktur, men liksom resupinata skinnsvampar, så visar de mycket stora skillnader när man betraktar dem på mycket nära håll.
På väg tillbaka från Grönlandshuset passerade jag åter Nyhavn
och passerade skyltfönstret till Vangsgaards antikvariat på Fiolstræde, dock utan att köpa något.
På tåget hem noterade jag att DSB:s alertsignal till passagerarna är tonföljden "D Ess B".
