Tutankhamun i Hyllie

 Då Citytunneln genom Malmö öppnades för 2 år sedan skapades ett helt nytt centrum kring station Hyllie med bland annat Malmö Arena, Malmö Mässhallar och ett köpcentrum med namet Emporia (borde egentligen heta Emporium eller Emporion).

 Vi tog tåget till Hyllie  en av mellandagarna mellan jul och nyår för att besöka en utställning i Malmö Mässhallar, nämligen "Tutankhamun - Graven och skatterna".

Utställningen består av cirka 1000 repliker av föremål som fanns i gravkammaren, alla mycket välgjorda. Samlingen har turnerat runt i diverse europeiska städer, och efter Hyllie ska den vidare till Berlin. Jag har för mig att ha sett liknande i British Museum i London för åtskilliga år sedan, men det var knappast detta. Mycket sevärt i alla fall, originalen finns i Kairo och lär inte komma att visas någon annanstans.

 Efter detta avlade vi ett kort besök i "Emporia"  men det var som alla andra köpcentra med de vanliga butikskedjorna, bara mer folk än normalt. Det enda intressanta var denna konstutställning som verkade vara helt obemannad.

Heerup i Rødovre med STF

Lördagen före första advent arrangerade STF:s sydvästskånekrets en resa till Danmark med besök på Heerupmuseet i Rødovre och därefter julefrokost på närbelägen krog.

Här står vi utanför Københavns Hovedbanegård och väntar på bussen till Rødovre.

Cirka 40 minuter tog bussresan. Rødovre är ursprungligen en by från medeltiden, men nu en förort till Köpenhamn. Förleden "Rød-" är betydelsebärande och mycket i Rødovre är rött, bland annat alla gatuskyltar. Även kyrkan är helt röd, byggd 1664 då den ersatte en medeltida tegelkyrka som förstördes då svenskarna belägrade Köpenhamn 1658.

Museet som har namn efter konstnären Henry Heerup är ganska litet, och därför visas bara en del av samlingarna åt gången. Vid vårt besök visades utställningen "Heerup uden rammer", till stor del en installation, provisoriskt uppbyggd som inramning av Heerups verk.

Apropos ram. Heerup var mycket intresserad av att återanvända allt som andra klassificerade som skräp. Denna cykelbild är målad på en gammal tebricka och någon ram behövs inte, då en sådan redan ingår i brickan.

Vi avslutade besöket med julefrokost på en närbelägen krog.

Vinter i Skrölle skog

Nu har vintern kommit till Skåne, men än så länge är det inte några större problem att ta  sig fram.

Så denna onsdag tänker jag besöka lundabornas fritidsområde i Skrylle mellan Södra Sandby och Dalby, och vandra cirka 8 km längs en kombination av de olika motionsspåren och Skåneleden. Start vid naturum vid Skrylle, vilket också är startpunkt för dem som tänker gå vilse.

 Kombinerat löp- och skidspår med utsikt mot Romeleåsen.

 Solen lyser genom tunna moln mot landskapet på andra sidan Vombsänkan.

 Fnösketickor, som alla fått ett snötäcke ovanpå frukkropparna.

Vresbokarna vid Trollskogen i (Torna) Hällestad. Hur de ser ut under våren framgår av denna länk.

 Även på vintern kan man studera svampar. Här ser vi en kuddticka.

Senhöst i Genarpstrakten

Bilder från en promenad i Häckeberga naturreservat, just där Höje å har sin bifurkation.

Kantarellmussling är en vanlig svamp på bok, främst på halvdöda grenar och kvistar.  Fruktkropparna skiftar ofta  lite i blått men grundfärgerna är gult och rött.

Stubbhorn är en annan svamp som förekommit i stora mängder i höst.

 Novembersolen står lågt och kastar långa skuggor.

I Fyledalen med Turistföreningen

Turistföreningen genomförde denna söndag (18 november) en lätt vandring genom en del av Fyledalen.

Här ses vi samlade vid Sjöbo kaffestuga inför vandringen. 15 personer deltog.

Vi vandrade på grusvägar genom Fyledalen, som är en rest av en istidsälv som fraktade bort vattenmassorna från inlandsisen i Skåne.

 Här passerar vi Eriksdals f d järnvägsstation. Järnvägen mellan Malmö och Tomelilla (del av Malmö - Simrishamns järnväg) lades ner 1970 (viss godstrafik förekom ytterligare några år).

Vi fortsatte till Vitabäckshällorna, ett Natura-2000-område, varefter vi vände åter mot utgångspunkten.

Matrast i Eriksdal.

Vi gick en annan väg tillbaka och mötte ett antal bilar, samt dessutom denna traktor med en massa jägare och bössor på flaket.

 I stället för de vanliga granplantorna har man här planterat lärk.
Vi var tillbaka vid Sjöbo kaffestuga efter tre och en halv timmes vandring.

Novembersvampar vid Råå

 November är nu som allra bäst - milt väder, ännu ingen nattfrost, mulet och lätt fuktigt väder, ingen blåst och inget direkt regn. Nu trivs senhöstsvamparna som bäst.

 Och vill man studera novembersvampar i Skåne lönar det sig bäst att bege sig till en sandstrand med strandnära skog, till exempel kusten strax söder om Råå vattentorn.

Ute i sanden bland vissna strån av strandråg växer dynhättan (Mycena chlorantha).

Inne i skogen var det gott om ostronmussling (Pleurotus ostreatus), samma svamp odlas på cellulosa och saluförs i butikerna under namnet ostronskivling.

På fläder och alm hittar man judasöra (Auricularia auricula-Judae),  en svamp som har sin huvdsakliga utbredning till Helsingborgsområdet och är sällsynt i övriga Skåne. Det är troligen samma art som odlas i Kina och saluförs som skogsöra eller kinesisk svamp. Den marknadförs som rik på antioxidanter och mycket nyttig för hälsan.

 En annan uppseendeväckande svamp är trollhand (Hypocreopsis riccioides) som med lite fantasi kan liknas vid trollfingrar. Den anses nog inte ätlig, men den äts i alla fall av möss och andra smågnagare.

Novemberbilder

 Början på november bjöd på några dagar med sol och då tog jag en promenad i Risens naturreservat nära Genarp. De mesta löven har fallit, men tallarna ser ut som alltid.

 Dammen vid Risen där flera arter grodor brukar leka på våren.

 En idyllisk lantgård på Sandby mosse två veckor före Mårten. Gässen anar nog inte vad som har planerats för dem.

Universitetshuset i Lund i kvällsbelysning. Pråligt, eller ...?

Höst i trädgården

 För så där trettiosex år sedan när jag flyttade till Sandby hade jag stora ambitioner med trädgårdsskötsel och i början odlade jag också en hel del grönsaker. Men sedan började jag resa bort på somrarna och då började trädgården så att säga sköta sig själv så att den numera inte längre frågar efter vad jag tycker. Resultatet blir sådär, men ibland positivt. Till exempel har åtskilliga buskar av slån etablerat sig vilket ger vit blomprakt om våren och mörka bär på hösten. Nu har jag börjat plocka ner en del slånbär och ska prova att göra likör ....

Äpplen finns också, som är mogna nu (Ingrid Marie).

Jægersborg Hegn och Dyrehave

 

En dag i veckan beslöt jag mig för att vandra genom skogarna norr om Köpenhamn, en tur jag brukar företa mig varje höst. Så jag tog tåget från Lund till Skodsborg, dit jag kom efter  ett byte i Hellerup. 

Bokarnas bladverk börjar skifta i höstfärger nu, som här vid Skodsborg dam.

Porslinsskivling på boklåga i Jægersborg Hegn.

 Efter någon timme kom jag fram till Raadvad, en liten ort vid Mølleåen, där Danmarks industrialisering en gång började.

Vandringen fortsatte in i Jægersborg Dyrehave, och nu är vi mitt i sikahjortarnas brunstperiod.

På en delvis nedbruten boklåga fanns många olika svampar. Jag tog en bild av blodhättan.

 Efter vandringen smakade det bra med en enkel smörgås hos Peter Liep.

Mer om svampar

Förra helgen (fredag - söndag) hade Puggehatten (Skånes mykologiska förening) inventeringshelg i Höör med omgivande svampmarker.

 På väg till Höör, närmare bestämt mellan Skarhult och Kungshult, passerade jag ett fält där en flock tranor tillfälligt rastade under flytt söderut.

 Första dagen regnade det, andra dagen ägnades åt Fulltofta naturreservat.

På gamla ekar växer ibland oxtungssvampen. Den är en brunrötare men bryter ner trädet långsamt så den anses inte vara någon betydande skadegörare. Den är ätlig men lite besk och faller därför inte alla i smaken. Jag tycker rätt bra om den, men det ska vara unga exemplar. Som regel får de dock stå kvar på eken.

 Sista dagen var vi i Afrika, en alsumpskog nära Lyby. Namnet syftar kanske på den djungellika naturen.

 I Afrika fann vi några lacktickor, ganska bedagade fruktkroppar, som nog fick anses "döda", men en död i skönhet.

Mykologivecka i Dalsland

 I förra veckan var jag i Dalsland på mykologivecka. Vi var inkvarterade i Håverud, bekant för sin 35 meter långa akvedukt, byggd av Nils Ericson 1868.

Bilden visar 3 kommunikationsleder i Håverud, akvedukt, järnväg och landsväg. På järnvägen drivs turisttrafik med rälsbuss under sommaren men den trafiken hade upphört i september. Däremot kom två godståg på torsdagmorgonen, det först väckte oss genom att tuta kvart över sex på morgonen.

 Svamptillgången var inte så värst imponerande. Generellt har det varit dåligt med svamp på de flesta ställen i år, med undantag av Östra Svealand. Dock blir det en del när 60 mykologer genomsöker betesmarker, skogar och tallhedar under 5 dagar.

 Det är ganska mycket kuperad terräng i skogarna i Dalsland, vilket kan vara lite besvärligt när man ska ta sig fram bland träden men å andra sidan underlättar det orienteringen. Man går inte lika lätt vilse.

 Sjöar och tallhedar bidrar till naturens skönhet.

 En av de märkligare svamparna är den skarpa dropptaggsvampen. Utseendet påminner lite om jordgubbar med vispgrädde men den smakar ganska förfärligt.

En utmärkt matsvamp är däremot mandelriskan som jag fann i stora mängder den sista dagen. Så då gav jag upp inventeringen och fyllde i stället korgen med riskan och tog med hem.

 Mandelriska luktar som sillake eller kräftor, men smakar enormt gott, stuvad i vispgrädde och med dill.