Vi gjorde ett stopp vid Kukkolaforsen cirka 25 km norr om Haparanda vid Torne älv. Tornedalens flagga hissas på båda sidor om älven.
Platsen är berömd för sitt sikfiske.
Vi fortsatte till Haparanda, över gränsen till Torneå och vidare söderut genom Österbotten till Uleåborg (Oulu). Här besåg vi stadshuset med en berömd skulpturgrupp utanför. Gruppen heter Ajan kulku eller Tidens gång, av Sanna Koivisto, placerad i Maria-Silfvan-parken. Den består av 32 figurer i en lång rad. Verket skildrar Uleåborgs historia och civilisationsutveckling från 1605 till modern tid, avslutad med en liten pojke som tittar in i framtiden.
Uleåborg är helt finskspråkigt men vi fortsatte söderut och kom till Karleby (Kokkola) där svenska utgör ett betydande minoritetsspråk. Alla skyltar finns nu på både finska och svenska.
Eftersom finska är majoritetsspråket står finska överst och svenska under.
Vi fortsatte till Jakobstad (Pietarsaari), liksom Karleby med gammal trähusbebyggelse, hus där man förväntar sig att möta tant Grön och tant Brun från Elsa Beskows sagor.
Johan Ludvig Runeberg föddes i Jakobstad men hans födelsehus är inte bevarat. I stället kan man titta på ett hus där hans föräldrar bodde, I Jakobstad är svenska fortfarande i majoritet och därför står den svenska texten först.
Vi fortsatte till Vasa (Vaasa) som ligger vid den smalaste delen av Bottniska viken (Kvarken), rakt över från Umeå. Stenarna visar landhöjningen sedan medeltiden.
.
På torget i Vasa Frihetsstatyn, en slags pendang till Frihetsstatyn utanför New York.