Pågatåg mellan Hässleholm och Markaryd

 I december i år ska Skånetrafiken börja köra pågatåg mellan Hässleholm och Markaryd. Och denna lördag den 15 juni kunde man provåka sträckan gratis. Och om man, som jag, försett sig med Skånetrafikens sommarkort, kunde man också åka gratis (nåja) till och från Hässleholm från, i mitt fal, Lund.

 Tåget till Markaryd avgår från Hässelholm 12.10 och skyltas som extratåg. Det anordnades två turer fram och tillbaka denna dag, med pågatåget Nils Poppe.

 Som synes var gratiståget mycket populärt.

 Många var vi som steg av i Vittsjö, bland annat för att det var Vittsjödag med marknad och tivoli med tillebhör.

 Miljöpartiet hade startat sin valrörelse och här talar Gustav Fridolin under skylten Raka Spåret.

 Många av marknadsbesökarna lyssnade på talet. Det gula huset är f d stationshuset i Vittsjö, nu med annan användning.

 I väntan på tåget tog jag en promenad till Vittsjö kvarn där jag fann detta minnesmärke. Den svenske "hjältekonungen" Gustaf II Adolf hade 1612 härjat och bränt Vä och 24 socknar i Göinge och Villand, men blev under återtåget anfallen av den danska armén i Vittsjö. Han hade gett sig ut på den frusna Vittsjön men gått igenom isen, och räddades av en uppländsk ryttare. Det är med anledning av denna händelse som stenen på bilden restes 1912.

 När jag återkom till Vittsjö och marknaden hade ett antal veteranbilar samlats, nästan alla engelska sportbilar av märket Morgan.

Alnarpsparken i juni

 I söndags tog mig en tur till Alnarpsparken för att se hur våren tar sig ut där.

 Alnarpsparken har lång kontinuitet av samma naturtyp och har en intressant flora och funga, både planterade och vilda växter och ovanliga svampar.

 Ramslöken, som omger den här gången, är nästan utblommad.

 En igelkott är på väg över gräset.

 På en rotvälta har fruktkroppar av eklackticka visat sig åtminstone de senaste tre åren, och i år är också en ny på gång, vilket är glädjande. Eklackticka (Ganoderma resinaceum) är sällsynt och har bara ett fåtal fynd i Skåne, och ytterligare något i resten av Sverige.

 På ängen på sydsidan växte minst 10 individer av tvåblad (Neottia ovata). Lite märkligt eftersom tvåblad är en rätt ovanlig orkidé som bara brukar förekomma enstaka. Kanske är de inplanterade här, men det såg inte så ut.

 I tujaplanteringen hittade jag några fruktkroppar av en lite märklig svamp, som jag hade mycket besvär med att bestämma vid hemkomsten. Till sist kom jag fram till att det trots allt bara var vanliga vårmusseroner.

Våren på Söderåsen

 I söndags vandrade vi en kort tur i Söderåsem. Utgående från Skäralid vandrade vi längs Skärån till Korsskär och återvände till utgångspunkten via Kopparhatten. Många var ute i det soliga vädret, inte bara vandrare utan också familjer med barn och hundar.

 I Skärdammen häckar sångsvanar, som har förlorat sin naturliga skygghet och förefaller halvtama.

 Helt nära ån, i fuktigt läge, växte en aklejruta.

Ekorrbär blommade.

 Man håller på med att göra nationalparken mer tillgänglig och har stängt av en del stigar, som ansetts farliga för allnänheten. I övrigt är man igång med att bygga breda gångvägar och broar i trä.

 Längst in mot Korsskär, dit förbättringsambitionen ännu inte nått, fann vi två blommande individer av tvåblad.

 Utsikt från Kopparhatten ner mot Skäralidsdammen. Det röda i nedre vänstra kanten är dött blåbärsris. Men nytt är på gång, fast några blåbär blir det nog inte här förrän nästa år.

Pinedalen

 Skånes mykologiska förening Puggehatten hade i lördags en exkursion till Pinedalen söder om Ringsjön. Så mycket svamp blev det nu inte, det har varit torrt fram till alldeles nyligen, och inte särskilt varmt.

 Men ganska mycket vårblommor såg vi. Först överväldigades vi av en stort bestånd av månviol. DEn har jag hittills bara sett enstaka exemplar av åt gången, men här fanns massor.

 Mycket ramslök fanns dessutom, som också blommade.

 Längre in i dalen fann vi mycket blommande liljekonvaljer.

 Efter Pinedalen förflyttade vi oss till Finhult, närmre Ringsjön och fann lysticka - en svamp som är alldeles utmärkt att färga garn med.

Grodor i Baldringe

 Turitstföreningen anordnade en grodexkursion till Baldringe denna onsdag kväll.

 Här samlas vi vid parkeringen vid Svartskylle naturreservat.

 I väntan på skymningen och på att grodorna skulle bli aktiva, kunde man mätta sig med grillad korv.

 Vädret var gynnsamt - någorlunda, det blåste en del så man behövde vara varmt klädd.

 Vi gick över det öppna backlandskapet och observerades av en flock kvigor ...

... som plötsligt formerade sig till en trupp beredd till anfall. Det räckte dock med att någon klappade med händerna, så skingrades flocken.

 Framme vid den större dammen, hade grodkonserten startat. Mest högljudda var lövgrodorna, närmast öronbedövande. Som bakgrundsljud hörde vi klockgrodorna, som lät ungefär som kyrkklockor på avstånd. Några av oss lyckades faktiskt få syn på några lövgrodor, men inte länge nog för att få en bild.

 Vid återtåget hade mörkret sänkt sig och flocken kvigor avtecknar sig mot horisonten.

Vandring i Halland

Under förra veckans långhelg deltog jag i en vandring i södra Halland. Den är redovisad i mer detaljer under fliken Pilgrim i Skåne, men här lägger jag ut några kompletterande bilder.

 Vandringen startade i Fyllinge i en utkant av Halmstad. Därifrån vandrade vi tre mil in i skogen och sedan tillbaka till Snöstorp, en annan utkant av Halmstad. Sammanlagt 60 km på 3 dagar.

 Genom Fyllinge rinner Fylleån och här stod slaget vid Fyllebro i maj 1676, kallas också slaget vid Halmstad.  Tillsammans med slaget vid Lund ett halvår senare avgjorde det Skånska kriget till Sveriges fördel. Här ovan en bild av en minnessten som restes 150 år senare.

 Dessutom finns här en minnessten över "den tappre Lützow", en tysk officer i dansk tjänst, som ensam ska ha mejat ner 17 svenskar.  Lite genant kanske för Sverige, men en så effektiv fiende måste naturligtvis uppmärksammas för sin tapperhet. Vi fortsatte vandringen över slätten innan vi vek in i skogen.

 Jag har alltid undrat över var alla mjölkkor finns numera. Man ser bara hästar, får och biffkor på betesmarkerna. Men här finns de alltså, uppstallade året runt. Mjölkningen blir väl mer rationell då, kan man anta.

 Allt blåbärsris i skogen var brunbränt och dött. Nattfrost i mars, i kombination med barmark och solsken under dagen var mer än blåbäret kunde tåla. Det blir inga bär i år på dessa marker.

 Tönnersjö kyrka ligger vackert i skogen. Jag hade läst om Tönnersjö tidigare, i Harry Martinsons bok Vägen till Klockrike. Tönnersjö var en av de platser luffaren Bolle besökte under sina vandringar genom Sverige.

 Sista dagen vandrade vi på banvallen till den nedlagda järnvägen Halmstad - Bolmen, här vid Simlångsdalens hållplats. Simlångsdalen var en av de större orterna längs banan, men saknade länge station, eftersom invånarna inte hade velat teckna aktier i järnvägsbolaget.

 Det har kostat rätt mycket pengar att räta ut alla ojämnheter i naturen, hög banvall och skärningar. Banan byggdes 1889, förstatligades 1947 och lades ner 1966.

 Slutmålet Snöstorps kyrka i Halmstad.

Fler vårblommor

 Våren var sen i starten i år men börjar nu komma i fatt. Många växter blommar samtidigt nu. Jag visar här fem olika vårblommor och en svamp från sex olika lokaler i Skåne.

 Backsippor från Risen vid Genarp.

Gullviva vid Skryllespåret mellan Södra Sandby och Dalby.

Majviva på Benestad backar.

Gullpudra vid Hjularöd.

Vätteros i Fågelsång vid Södra Sandby,

och sippskål i Örups almskog.