Södra Hallandskusten

 Dagarna omkring Kristi Himmelsfärds dag deltog jag i en vandring längs kusten i södra Halland, närmare bestämt från Halmstad till Båstad. Vädret var omväxlande, lite sol, mest mulet, tidvis regn. På den första bilden har vi just nått ner till havet efter att ha passerat förbi Trönninge kyrka.

Flyttblocket i Påarp är som liknande stenar associerat med historier om jättar som kastat stenar mot kyrkor och missat målet. Här har någon kilat in en mindre sten under den stora stenen kanske i avsikt att hindra flyttblocket för att flytta sig vidare.

 Vid Gullbränna fortsatte vandringen in genom strandskogen eftersom det gällde att komma över Lagan.

 Lagaoset sett från rastplats Snapparp vid motorvägen.

Enda sättet att komma över Lagan om man inte har båt eller vill simma över är att gå på cykelbanan bredvid motorväg E6. De suddiga partierna på bilden orsakades av regndroppar på kameralinsen.

 Laholms kommun har Sveriges längsta sandstränder - förbi Mellbystrand och Skummeslövs strand.

 Nu ser vi Båstad ....

... och Mariakyrkan.

Vandring norr om Halmstad

 Under helgen 27 - 29 juni deltog jag i en pilgrimsvandring norr om Halmstad. Den finns mer utförligt beskriven i bloggen Pilgrim i Skåne, så här kommer en liten komplettering. Vi utgick från Kärlekens kyrka i norra delen av Halmstad. Det finns alltså en stadsdel i Halmstad som heter Kärleken. Namnet har några olika förklaringar, men ett förslag är att det tidigare fanns tre torp som benämndes respektive Tron, Hoppet och Kärleken.

 Första dagen hade vi fint vandringsväder och gick genom ett vackert öppet landskap, norrut mot Kvibille.

 Det var nog inte vi som vandrade som utgjorde hotet mot bygdens katter,

 Paus vid en golfklubb.

Nästa dag lämnade vi Kvibille (känt för osttillverkning) på väg mot Steninge.

 Regn hela dagen och dessutom asfalt hela vägen gjorde att detta just inte blev favoritsträckan.

 På grund av vädret ankom vi tidigt på eftermiddagen till Steninge med vacker trädgård.

 Vi tog en extra utflykt till Skipås naturreservat vid havet. Uppe från berget såg man en vacker utsikt över havet, vilket påminde mig om utsikten från Stenshuvud. Här ser man Kattegatt, från Stenshuvud ser man Hanöbukten.

 Nästa dag vandrade vi längs kusten mot Tylösand.

 Den lilla ön ute i sjön heter Tylön. Åke Ohlmarks har skrivit en bok "Svearna i saga och hävd" och diskuterar begreppet "Ultima Thule" som använts av diverse antika författare. Han menar att Thule eventuellt skulle kunna betyda Tylön. Det är lite svårt att ta en sådan hypotes på allvar.

 Vi ankom söndag kväll till Sankt Olofs kapell i Tylösand. Kapellet skall vara en trogen återuppbyggnad av den gamla kyrkan i Lidhult i västra Småland, som ersattes av en nybyggnad på 1800-talet.

Vandring i Halland

Under förra veckans långhelg deltog jag i en vandring i södra Halland. Den är redovisad i mer detaljer under fliken Pilgrim i Skåne, men här lägger jag ut några kompletterande bilder.

 Vandringen startade i Fyllinge i en utkant av Halmstad. Därifrån vandrade vi tre mil in i skogen och sedan tillbaka till Snöstorp, en annan utkant av Halmstad. Sammanlagt 60 km på 3 dagar.

 Genom Fyllinge rinner Fylleån och här stod slaget vid Fyllebro i maj 1676, kallas också slaget vid Halmstad.  Tillsammans med slaget vid Lund ett halvår senare avgjorde det Skånska kriget till Sveriges fördel. Här ovan en bild av en minnessten som restes 150 år senare.

 Dessutom finns här en minnessten över "den tappre Lützow", en tysk officer i dansk tjänst, som ensam ska ha mejat ner 17 svenskar.  Lite genant kanske för Sverige, men en så effektiv fiende måste naturligtvis uppmärksammas för sin tapperhet. Vi fortsatte vandringen över slätten innan vi vek in i skogen.

 Jag har alltid undrat över var alla mjölkkor finns numera. Man ser bara hästar, får och biffkor på betesmarkerna. Men här finns de alltså, uppstallade året runt. Mjölkningen blir väl mer rationell då, kan man anta.

 Allt blåbärsris i skogen var brunbränt och dött. Nattfrost i mars, i kombination med barmark och solsken under dagen var mer än blåbäret kunde tåla. Det blir inga bär i år på dessa marker.

 Tönnersjö kyrka ligger vackert i skogen. Jag hade läst om Tönnersjö tidigare, i Harry Martinsons bok Vägen till Klockrike. Tönnersjö var en av de platser luffaren Bolle besökte under sina vandringar genom Sverige.

 Sista dagen vandrade vi på banvallen till den nedlagda järnvägen Halmstad - Bolmen, här vid Simlångsdalens hållplats. Simlångsdalen var en av de större orterna längs banan, men saknade länge station, eftersom invånarna inte hade velat teckna aktier i järnvägsbolaget.

 Det har kostat rätt mycket pengar att räta ut alla ojämnheter i naturen, hög banvall och skärningar. Banan byggdes 1889, förstatligades 1947 och lades ner 1966.

 Slutmålet Snöstorps kyrka i Halmstad.