Vilda blommors dag

Så häri mitten av juni en söndag brukar Naturskyddsföreningen och Sveriges Botaniska förening anordna blomstervandringar i olika delar av landet. I juni 2016 besökte vi Mossslunda i Nordöstra Skåne, och i år var det dags igen.

Jungfru Marie mycklar var den i särklass vanligaste orkidén ute i betesmarken men det fanns fler

Förra gången (2016) fanns det mycket av både "vanlig" nattviol och grönvit nattviol. I år var de betydligt sämre och vid bestämningen gick vi lite vilse i nyckeln. Men det fanns åtminstone en "riktig" ("vanlig") nattviol, alltså en med tydlig, om än inte så stark, doft.

Från Mosslunda begav vi oss till Åhus golfklubb där golfklubben anordnat en egen blomstervandring i en ganska annorlunda miljö.

En mycket vacker blommma är pukvete, som vi såg många av under vandringen

Här förekommer den i mängder tillsammans med blåeld.

Jordklöver kan också vara värd att nämna. Det blev en lång dag med flera timmar ute i markerna.

Klagshamn

Idag den 10 juni besökte jag Klagshamn, men för att motivera besöket måste jag först tala om att jag dagen innan besökte Krankesjön vid Silvåkra.

I vassen på väg mot gömslet fann jag nämligen ganska mycket gul svärdslilja (Iris pseudacorus) och då kom jag på att det var dags att besöka Klagshamn och se om den blå svärdsliljan hade visat sig.

Och det fanns ganska mycket av den blå irisen (Iris spuria) som tycks hävda sig bra i Klagshamn och spritt sig där, åtminstone enligt min erfarenhet. Fler bilder:

Förutom denna fann jag en del andra intressanta, mer eller mindre rara växter som ängsnycklar, nästrot och kärrknipprot.

Paus

Det blir ett uppehåll i bloggen nu av olika skäl.

Alnarpsparken i mars

Om man tycker det är lite väl blött i markerna nu kan man promenera i Alnarpsparken i stället. Det händer inte så mycket där i mars men några blommor och svampar hittade jag.

Det fanns både snödroppar och vintergäck på gräsmattorna men trevligast att se var snöklockorna, som också kallas klosterlilja (Leucojum vernum).

Inne i lignossortimentet hittade jag bitterskråp (Petasites japonicus).

Här fann jag också envårskål (Pithya cupressina) på sävenbom (Juniperus sabina).

Envårskål också på kinesisk en (Juniperus chinensis). En fördel med Alnarpsparken är att många träd och buskar är försedda med namnskyltar. Dock inte svamparna.

Utanför lignossortimentet igen hittade jag koppardyna (Hypoxylon rubiginosa) på en avbarkad låga.

Än är det långt till vår, som synes.

Ljuspunkter - kanske

I denna dystra tid när krigsherrar åter dragit ut, så tog jag mig en promenad i Fågelsång (i Södra Sandby, om ni minns) för att lufta tankarna.

Det är högt vattenstånd överallt i Skåne, också här där Röglebäcken och Sularpsbäcken flyter ihop.

Jag har brukat hitta scharlakansskål under vintern eller vårvintern på ett antal platser i Skåne, men på senare tid har den börjat glesna för mig. Så det var en glädje i bedrövelsen att finna att den återkommit till Fågelsång, till det ena av de två ställen den tidigare visat sig. Jag har saknat den ett par år här, så det var roligt att den kommit tillbaka.

Tidigare i veckan var jag på jakt efter en annan svamp som också försvunnit från kända lokaler, men som jag nu återfann på Romeleåsen nära Kullatorpet - nämligen granvårskål.

Vägen dit var också försvårad av lera och vatten.

Skäralid i februari

Jag begav mig till Skäralid en onsdag i februari då vädret var mulet och lite duggregnigt.

Det var mycket lite folk ute i nationalparken. Under hela vandringen mötte jag bara tre flickor. Men det fanns mycket vedsvampar.

Sydlig sotticka (Ischnoderma resinosum). Fanns i massor och sände ut en sötaktig lukt, ungefär som marsipan.

Borstticka (Trametes hirsuta), övervuxen av alger.

Högt vattenstånd i Skärån.

Bräderna sviktar när man går på dem så det är bra att ha skor som tål vatten.

Tillbaka till dammen i Skäralid.

Vresbokarna i Hällestad

Vresbokarna i (Torna) Hällestad framträder tydligt på vintern med snirklande grafisk struktur