Baltiska utställningen och Lundakarnevalen

Idag konkurrerade Malmö och Lund med var sitt sevärda evenemang. I Malmö firade man att Baltiska utställningen öppnades idag för precis 100 år sedan, och i Lund utbröt studenternas karneval med karnevalståget genom centrum. Jag beslöt mig för att försöka hinna med båda. Det ska sägas att man i Norge också firade att det var exakt 200 år sedan författningen i Eidsvold 17 maj 1814 men det hade jag tyvärr ingen tid att ägna någon uppmärksamhet åt.

 Strax för 9 på lördagsmorgonen infann jag mig på Lund C för att ta pågatåget till Malmö.

 Och jag steg av vid Triangeln station och sedan var det bara 5 minuters promenad till Pildammsparken. Det var här Baltiska utställningen ägde rum och Pildammsparken skapades av det som återstod sedan utställningen monterats ner. Här vid stora dammen, som alltså anlades för 100 år sedan.

 En bild som visar samma vy då utställningen pågick.

 På förmiddagen kunde man delta i en poesi- och fågelvandring runt parken och fick lyssna till fågelsång under kunnig ledning, lära sig en hel massa om fåglar och dessutom lyssna till Niklas Törnlund, som läste upp egna dikter, om natur och fåglar.

 Vid 12-tiden lämnade jag Malmö med Öresundståget till Lund. Det var fler som skulle in till Lund och se karnevalståget.

 Så här mycket folk är det sällan vid Lund C annars.

 Jag såg tåget från S:t Laurentiigatan och fick en hyfsad utsiktsplats. Det var mycket aktuella anspelningar, t. ex, här på NSA:s övervakning av allt vi har för oss på nätet.

 Planerna på spårväg i Lund uppmärksammades också. Det är tänkt att spårvagnen bl. a. ska gå här på S:t Laurentiigatan, men jag misstänker att karnevalsspårvagnen blir den enda spårvagn som kommer att framföras här.

 Sedan tåget passerat kunde man bilda svans efter den ridande polisen.

Häckebergasjön

 I området kring Häckebergasjön finns en hel del magnifika gamla och stora träd, framför allt ekar och bokar, gärna nära sjökanten.

 Denna ek har troligen drabbats av blixtnedslag och har lagt sig ner men grenarna strävar uppåt.

På västra sidan om Rockarpsvägen finns ett sankt område med öar av fast mark och här har träden fått utvecklas fritt eftersom det inte har varit möjligt att bedriva så kallat "rationellt" skogsbruk här.

 Boken har fått möjlighet att bre ut sig ordentligt.

Lite vårsvampar kan man hitta, t. ex. stubbskål (Peziza varia) som är ganska vanlig på nerbrutna lövträdslågor.

 Men här fanns också pokalmurkla (Helvella acetabulum) som växer på marken och troligen är kalkgynnad. Den är långt ifrån vanlig.

Vandring på Kullaberg

 Lördagen den 3 maj deltog jag i en vandring på Kullaberg, utgående från Mölle. Här har vi just påbörjat vandringen från Mölle hamn.

Ramslöken blommar nu på flera ställen längs vägen.

På vägen upp mot Kullens fyr blommar orkidéerna, antagligen Sankt Pers nycklar.

 Här, strax innan vi nådde Kullens fyr, finns nergången till Lahibiagrottan. Vägen ner är brant men nedgången underlättas av ett rep att hålla sig i. Vi är några stycken som vågar oss på att gå ner.

Så här såg grottan ut.

 Utanför ligger några gudingar, i vattnet eller på stenarna.

 Då vi kommit upp till Kullens fyr var det dags för matrast. Därefter fortsatte vandringen mot Ablahamn. Då kom en grotta till, Visitgrottan. Jag tyckte kanske det räckte med den grotta jag redan besökt, men någon i sällskapet menade att denna grotta var ännu bättre. Så återigen var vi några stycken som gav oss ner, med hjälp av repet.

 Det är inte helt lättgånget när man ska ta sig fram till grottan men det lyckades.

 Uppgången var ungefär lika mödosam.

 På väg mot Josefinelust fanns gott om blommande månviol.

 Vid Josefinelust fanns ytterligare grottor. Argumentet för att gå ner en tredje gång var att denna nedgång var mycket lättare än de båda tidigare.

 Nåja, lite lättare var det och här fanns dessutom tre grottor att bese.

 Till sist återvände vi till Mölle närmaste vägen.

Abusadalen

 Tillsammans med medlemmar i Lunds Naturskyddsförening tog jag naturbussen till Gryteskog, som ligger vid en smal markväg mellan T Hällestad och S Sandby. Målet var att leta upp en stor vresbok, som 1928 donerats till Skånes Naturskyddsförening.

 Längs vägen fanns alm med ätliga frukter.

 Många fjärilar var i farten, förutom vanliga nässelfjärilar och citronfjärilar, denna aurorafjäril (Anthocharis cardamines).

 Vi kom ut på stora landsvägen mellan Tvedöra och S Sandby och studerade lavar på träden, t ex denna vägglav (Xanthoria parietina).

 Strax före Lilla Abusa gård vände vi upp i skogen och fann denna magifika vresbok, som vi identifierade som den som donerats till föreningen 1928.

 Dock - när jag kom hem studerade jag årsskriften Skånes Natur 1928 där denna donation omnämns. Där fanns också en bild på boken, som här kallas paraplybok, och jag blev väldigt osäker på om detta verkligen är samma bok som vi såg. Nåja, det gör ju detsamma, vår bok var mycket vackrare.

 På återvägen kunde vi iaktta storfläckig pärlemorfjäril (Issoria lathonia),

 som hade vänligheten att vändra andra sidan till, så den kunde fotograferas från två håll.

Vesterbro

 I Köpenhamn finns en S-tågstation som heter "Dybbølsbro - ved Fisketorvet". Fisketorvet låter ju intressant, men det är bara en stormarknad, ungeför som Emporia i Hyllie.

 Så i stället gick jag en promenad i Vesterbro. Här på Sønder Boulevard fanns på 1960-talet en biograf som visade lite annorlunda och udda filmer och som jag gärna besökte då jag bodde i Köpenhamn som stipendiat på 60-talet. Nu verkade inte biografen finnas kvar, och Sønder Boulevard har blivit en byggarbetsplats eftersom en nya metroringen ska få en station här.

 Sønder Boulevard fortsätter in mot centrum som Halmtorvet och här blommade träden vackert.

 En minnessten för missbrukare, som inte har klarat av tillvaron.

 På andra sidan Halmtorvet ligger Kødbyen ("köttbyn").

Vårsvampar

Idag var jag ute med en bekant för att avsöka svampmarkerna i mellersta Skåne. Exakt var vi var vill jag inte avslöja eftersom det kan vara lite känsligt. Men det var i tallskog.

  Här fann vi tallkotteskivling (Strobilurus stephanocystis), som växer på tallkottar som ofta finns långt ner i jorden och kan vara ganska nerbrutna. I äldre svampböcker kallas den vårnagelskivling och anses vara en läckerhet. Men eftersom svampen är så liten måste man hitta stora mängder för att det ska löna sig att plocka, och så mycket fann vi inte.

 I samma lokal fann vi ganska mycket stenmurkla. Den äter jag inte längre eftersom den även efter omsorgsfull förbehandling ändå inte blir helt giftfri.

 I Rövarekulan vid Rolsberga, i en helt annan miljö, fann vi klormurkla. Det var första gången jag fann denna lustiga svamp som främst känns igen på att den luktar badhus.

Vårblommor i Skryllespåren

 Längs det gula (5 km) spåret i Skrylleskogen öster om Lund växer gula blommor. Tussilago har blommat nu i en månads tid (drygt)  ...

 ... och nu blommar också gullvivan.

 Längs det röda (3 km) spåret växer röda svampar, som t. ex. lackticka ...

... och scharlakansvårskål.