Mykologivecka i Borghamn

Mykologiveckan i Borghamn på östgötasidan av Vättern gav rikt utbyte i fina värdefulla svampar men inga mängder av matsvamp.

Göta kanal i Motala.

Vandrarhemmet i Borghamn. Cirka 60 deltagare.

Utsikt över Vättern från Borghamn.

Utsikt över Vättern från Drottning Ommas borg, vid foten av Omberg.

Vi fann många intressanta signalarter, alltså sådana som markerar värdefull natur. Här är det kungsspindling (Cortinarius elegantior) från Ombergsliden.

 Lactarius tuomikoskii (em ljusare släkting till svavelriskan) i mossig granskog i norra Östergötland på gränsen till Närke (Trolleflod).

 Del av utställningen efter veckans slut.

Söderåsen

 Vi har torrt och varmt i Skåne så de flesta svampar har torkat bort i värmen. Dock finns fortfarande vedväxande svampar, men i ravinen i Söderåsen, längs Skärån, är det fortfarande lite fuktigt och där finns en del att beskåda för närvarande. Först visar jag sydlig sotticka med sina karakteristiska droppar. Den är rödlistad men har blivt ganska vanlig på de senare åren.

 En slemsvamp, Arcyria denudata, täckte en stor del av ena sidan av en låga. Den befinner sig i sista stadiet, då den bildar fruktkroppar.

Så ser fruktkropparna ut i förstoring. Även en kompaktkamera ger hyfsade närbilder numera.

 En insekt (för mig obekant) hade slagit sig ner på toppen av hatten på denna spindelskivling.

 Längre in i ravinen ser jag en likadan igen, nu på tuvhätta.

 Ätbart? Jodå, några trattkantareller. Det fanns också blek taggsvamp, ostronmussling och föränderlig tofsskivling.

Svampar i parkmiljö

 Det förekommer en hel del svampar också i parkmiljö, vilket kan vara intressant om man är lite mer bekväm av sig och inte vill ta sig ut i den riktiga naturen varje dag.

 I Slottsparken i Malmö finns en stor häxring av jättetrattskivling som uppskattades ha en diameter på 20 meter och bestå av flera hundra fruktkroppar. Ringen återkommer de flesta år och utvidgar sig något för varje gång.

 Den anses vara cirka 20 år gammal.

 I parken hittade vi - trots att det var torrt - flera exemplar av rotsopp, en sällsynt och illasmakande svamp.

Svaneholms slottsskog är också en sorts park. Här hittade jag korallticka, en rödlistad (NT) art som kanske inte bör plockas, fast ibland gör jag det ändå eftersom den smakar så gott.

 På en gammal ek växte rätt mycket oxtungssvamp ...

 ... liksom på stubben.

Svaneholms slott syns på andra sidan sjön.

Storkar i Flyinge.

 Det finns nu åter häckande stork på taken på Flyinge kungsgård. De sista storkarna försvann annars härifrån 1952. Flyinge är en klassisk lokal för storkförekomsten i Skåne och "Skånes Natur" (Skånes Naturvårdsförbunds årsskrift) innehöll flera artiklar av adjunkten Nils Noréhn under ården 1940 - 1952 där storkens minskning i Skåne dokumenterades. Sista häckningen var på Karups Nygård 1953.

  Dessa storkar är "inplanterade" och det är kanske ännu för tidigt att veta om storken som art åter kan anses ha etablerat sig igen i Skåne.

Flyinge är mest känt för sina hästar.

Intressanta och märkliga svampar

 Kombinationen värme och regn har lockat upp en massa märkliga och sällsynta svampar. I lördags åkte tre svampnördar (däribland jag) till norra Skåne för att uppleva bläckfisksvampen, som är en släkting till stinksvampen. Den luktar också riktigt illa, och liksom hos stinksvampen, sprids sporerna med dyngflugor. Detta är (tror jag) den fjärde kända lokalen i Sverige, och den tredje i Skåne.

 Nära Röstånga, i Söderåsens nationalpark hittade jag grenticka (Polyporus umbellatus), också en sällsynt och rödlistad svamp. Den växer upp från jorden och grenar sig i en förfärlig massa grenar med massor av enskilda hattar.

 Här hittade vi också druvfingersvamp eller en närstående art.

 Flera fruktkroppar av olika gula fingersvampar hittades också. Dessa rekommenderar man numera inte som matsvampar eftersom systematiken är svår och ännu inte helt utredd, vissa arter är svagt giftiga och man vet alltså inte säkert vilka de giftiga arterna är.

Svampar i sommarhettan

 Sommarhettan har trots torka lockat fram en del svampar, framför allt värmeälskande arter, många av dem både goda signalarter och goda matsvampar. Sommarsoppen (Butyriboletus fechtneri) har återkommit till en park i Lund efter att ha varit borta flera år. Endast en fruktkropp dock, som dessutom var insektsäten, så den utgjorde inget bidrag till middagen.

 Men i ett av Skånes bättre naturreservat hittade jag desto mer av rödfotad läderkremla (Russula olivacea) och den räckte till dagens lunch plus lite kringutrustning (omelett).

 Alldeles hemmavid, nära våra garage, hittade jag kungschampinjon (Agaricus augustus), också ett bidrag till en bättre måltid.

 På norra sidan av Vombsjön fann vi blek ostronmussling (Pleurotus pulmonarius). Som vedväxande är den inte så väderberoende. Också denna en god matsvamp.

Nationalismen

Nationalismen brer ut sig i Sverige. Sverigedemokraterna har dragit med sig socialdemokrater, moderater och kristdemokrater i tävlan om vem som är mest nationalist. Men nationalismen är skadlig. Den har hittills tagit sig uttryck i stängda gränser som hindrar flyktingar från att komma till Sverige och att förstöra förbindelsen över Öresund. På sikt skadar den både kultur och ekonomi i Sverige. Historiskt har det alltid varit en dålig idé för länder att isolera sig.
 Läs gärna Per T Ohlsson i Sydsvenskan 24 juli: När svamlet blir politiskt mode.

http://www.sydsvenskan.se/2016-07-24/nar-anden-slapps-ut