Vombsjön ligger närmast spegelblank. Ingen vind men nästan ingen fågel heller.
Sydlig sotticka på nästan helt nerbruten boklåga.
Klyvblad.
Benved.
Oxtungssvamp på ek.
Vombsjön ligger närmast spegelblank. Ingen vind men nästan ingen fågel heller.
Sydlig sotticka på nästan helt nerbruten boklåga.
Klyvblad.
Benved.
Oxtungssvamp på ek.
Mälarhusen.
Bägarlav (Cladonia).
Fläcknagelskivling (Rhodocollybia maculata).
Mälarhusen.
Renlav (Cladonia)
Bägarlav med röda apothecier (Cladonia)
Närbild,
Utsikt mot Oppmannasjön från Bökenäset.
Vi letade bland annat spindelskivlingar och fann den mest eleganta, kejsarspindlingen (Cortinarius elegantissimus)
I Bäckaskogs slottspark fann vi stilenligt slottspindlingen (Cortinarius rufoolivaceus),enligt min åsikt den vackraste spindelskivlingen.
Nästa dag begav vi oss till Dunderbäcken nära Degeberga och fann ytterligare en mycket vacker svamp, rödskölding (Pluteus aurantiorugosus) på en mycket nerbruten låga (alm?).
En annan mycket vacker spindelskivling, i Herremöllan, också nära Degeberga, nämligen sydlig gyllenspindling (Cortinarius bergeronii).
Nästa dag hade vi förflyttats oss till Ommaravinen nära Sjöbo, mycket vackert landskap med utsikt över Tolångaån men brant och svårgånget.
Inte så mycket svamp här, men så var jag också mest koncentrerad på att inte falla omkull, rulla ner för branten och slå ihjäl mig.
Första lokalen vi besökte hette Mjöshyltan. På bilden visas en av eldtickorna, troligen Phellinus alni, på oxel.
Ektickan växer ofta högt upp och blir då svår att studera på nära håll. Desto mer praktikst då trädet (eken) ligger ner.
Dagens exkursion avslutades med (för somliga) bad i sjön Allgunnen.
I början på förra seklet byggdes flera smalspåriga järnvägar i den här delen av Småland. Det var konkurrens från Växjö, Kalmar och Mönsterås som skapade ett finmaskigt smalspårsnät, som i stort sett försvann runt 1960. Den här banvallen byggdes av Ruda-Älghults järnväg, som sedan blev en del av förbindelsen Växjö - Oskarshamn.
En av dem som försvann var smalspåret Kalmar - Berga, men den återuppstod som Fågel Fenix några decennier senare, nu normalspårig.
Nästa dag besökte vi en del gamla ekskogar, där ekarna är ca 150 år men med klena stammar p g a näringsfattighet. Här en kandelabersvamp som växte på en låga (vanligen asplågor, men denna var alltför nedbruten för att jag skulle kunna identifiera den).
En bild på orangebrun giftspindling (Cortinarius orellanus), ganska sällsynt, och anses ännu giftigare än den vanligare släktingen.
Mönjeskålen växer gärna i gruset och lyser upp sin omgivning.
Motorvägar i Tyskland kan vara snabba och bekväma men störningar som mindre trafikolyckor resulterar ofta i vad tysken kallar "Stau".
Staden Bremen utnyttjar flitigt en saga av Bröderna Grimm "Musikanterna som skulle till Bremen", utstötta husdjur: en åsna, en hund, en katt och en tupp som beger sig till Bremen för att söka jobb som stadsmusikanter. De råkar ut för rövare längs vägen men skrämmer rövarna genom att ställa sig ovanpå varandra med åsnan underst och tuppen överst. Denna figur har blivit en slags symbol för staden Bremen.
Rolandfiguren är en symbol för de fria Hansestäderna i Nordtyskland och han står här staty på Markt i centrala Bremen.
I den här brunnen kan man lägga i en peng som går till "stadens fattiga" och i utbye får man höra ett djurläte, omväxlande åsnan skria, hunden skälla, katten jama och tuppen gala.
Under mellandagen lämnade vi Bremen och bussen tog oss till Cuxhaven, där vi äntrade en båt (katamaran) som tog oss till Helgoland ute i Nordsjön, en båtresa på en timme och en kvart. Helgoland var omväxlande danskt och tyskt fram till 1700-talet, och under Slesvig-Holstenska kriget mellan Danmark och Preußen-Österrike stod ett sjöslag vid Helgoland där den danska flottan sänkte två österrikiska krigsfartyg. Det räckte dock inte, Danmark förlorade kriget och därmed Slesvig-Holsten.
Under första världskriget hade Tyskland sin ubåt UC71 stationerad här, och den sänkte flera av ententens fartyg under 1917-1918. Efter kriget försvann ubåten. Det visade sig att tyskarna själva hade sänkt ubåten, den bärgades först 2014 och bilder på den visades på museet i Helgoland.
Under andra världskriget hade den tyska regimen gjort om Helgoland till en stor militärbas med flera underjordiska rum. Nästan hela ön sprängdes av britterna 1947 och först 1952 tilläts befolkningen flytta tillbaka till Helgoland. Bilden visar hummerbodar.
Jag promenerade uppe på "Oberland" och passerade genom koloniområden. Här fanns en skulptur föreställande Klaus Störtebeker, en legendarisk pirat under 1300-talet. Störtebeker var ledare för Vitaliebröderna, som bland annat undsatte Albrecht av Mecklenburg när han satt fast i Stockholm, som belägrades av Margareta. Störtebeker avrättades på Helgoland 1401 och därmed kunde Margareta grunda Kalmarunionen (som grundades på Lindholmen i Skåne men ratificerades i Kalmar).
Jag fortsatte vandringen ut till nordvästra spetsen "Lange Anna", en delvis söndervittrad kalkstensklippa med massor av havssulor och eventuellt också annan sjöfågel.
På Helgoland gjorde också Werner Heisenberg sin största vetenskapliga bedrift i juni 1925. Han hade tillfälligt bosatt sig här på grund av sin pollenallergi. Det finns ett minnesmärke med anledning av detta, men det missade jag att se.
Vi återvände till Bremen och sista dagen skulle vi bege oss till Botaniska trädgården och beundra alla rhododendronbuskar som fanns där. Men rhododendronen var överblommade, så intresset svalnade. Vi begav oss in till Bremens Altstadt och den äldsta delen som kallas "Schnoor", med betydelse snöre. Kanske ägnade man sig åt repslagning här. Det var sort intresse för den gamla nordtyska dialekten "Platt", som inte talas längre annat än av entusiaster som vill bevara dialekten. Som här nedan
Texten säger att här kan ni inte gå in, försök en annan dörr.
Torrlösa bjöd på sång, piano och orgelmusik av bl a John Stanley, Johann Sebastian Bach och Cécile Chaminade, allt vackert, särskilt sopranens sång. Man kunde möjligen sakna den gamle Lars-Åke Norlander (hördes senast 2022) och något av Buxtehude. Organisterna spelade i alla fall på Buxtehudeorgeln, vackert och melodiskt. Denna orgel stod ursprungligen i Mariakyrkan i Helsingborg och det ansågs att Diderik Buxtehudes far, Johannes Buxtehude hade spelat på den.
I Västra Hoby hörde vi Louis Alfred Lefébure-Wely m fl, på kyrkans utmärkta orgel, speciellt lämplig för fransk romantisk musik - det var denna orgel som flyttades (”räddades”) från Odarslövs kyrka 2004. Odarslövs kyrka är avlyst och anses livsfarlig att beträda - utom en dag om året då det faktiskt hålls konsert där (endast a capella). Konserten nu i Västra Hoby avslutades med ”Sortie i Ess-dur” av Lefébure-Wely, med en takt som bokstavligen säger ”Schas, ut ur kyrkan”.
Jag läste om någon som testade en tidigare version av ChatGPT med problemet: ”Olles mamma har tre söner, två av dem heter Adam och Bertil. Vad heter den tredje sonen?” ChatGPT klarade inte detta utan svarade att det inte fanns tillräckligt med information i frågan. Det fanns tydligen utrymme för förbättringar.
Men ChatGPT lär sig av sina erfarenheter, så när jag testade den med samma problem gick det bättre och jag fick nu rätt svar, och kommentaren att ”svaret finns i frågan”. Det var ju till och med lite sarkastiskt.
Jag kollade också om ChatGPT var till hjälp vid korsordslösning och provade nyckelordet ”Har stark doft”, ordet (lösningen) ska ha 8 bokstäver och börja på NAT (och sluta på L, men det sista tog jag inte med i frågan till ChatGPT). Jag hade kört fast, klarade inte att ”tänka utanför boxen” (jag var insnöad på typ lösningsmedel) men skulle kolla om ChatGPT kunde hjälpa.
Det visade sig att ChatGPT inte kan räkna till 8 utan svarade NATRIUM. Jag påpekade felet och bad om nytt svar. Fick ett nytt svar, också med fel antal bokstäver. Jag skrev till ChatGPT: ”Det gick inget vidare”. ChatGPT bad om ursäkt och föreslog nu NATTGLIM. Det var ju inte rätt, men kom mig att inse att jag letat i fel domän, och att svampar och växter också kan ha stark lukt. Rätt svar var givetvis NATTVIOL, vilket jag meddelade ChatGPT, som pudlade, bad om ursäkt och tackade mig för svaret.